- Project Runeberg -  Berättelser ur Göteborgs historia / [1]. Göteborgs äldsta historia /
104

(1908-1924) [MARC] Author: Hugo Fröding
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hvilkas antal man kan sluta sig till de på nattvakt
patrullerande soldaternas. Medelst dessa rattlor skulle de antagligen
gifva sin vakenhet tillkänna, hvarförutom de på många olika
ställen skulle utropa hvarje full timma. I förbigående kan
anmärkas, att dessa väktarerop ej voro de enda i staden, ty
äfven tornväktaren skulle genom en »trompet» eller basun
gifva nattens timmar tillkänna.

Jämte tillsynen af eldens vårdande ålåg det nattvakten
att uppehålla gatufriden.

* * *

Vi skola nu ur domböckerna anföra några exempel på
korf-knektamas Leben und Thaten eller med andra ord på
folk-lifvet i staden. Den viktiga anmärkning bör dock härvid göras,
att ur rättegångsprotokoll hämtade kulturbilder mera grundas
på undantag än på regler, att man således ej häraf kan
obe-tingadt sluta sig till det allmänna lefvernet.

Vi börja vid stadsporten, hvarest om dagen en postering af
stadssoldater tycks hafva varit ställd.

Genom denna port kom en septemberdag år 1635 en bonde,
Anders Svensson i Krokslätt hastigt ridande, hvarföre han
af vakten tillsades att minska farten. Inom parentes må
nämnas, att den hufvudsakliga samfärdseln denna tid försiggick
till häst, då åkdon på grund af de dåliga vägarna knappt kunde
användas. Uppmaningen att rida saktare besvarade bonden
med att draga sin knif och kalla hela korpralskapet tjufvar och
skälmar. Trumslagaren gick då fram och tillsade honom att
rida hem, men bonden svängde om sin häst och stötte knifven
i bröstet på den andre, så att denne allvarsamt sårades. Inför
rådhusrätten förklarade sig Anders Svensson hafva varit
drucken, hvarför han bad om nåd och inte om rätt, en bön som
sannolikt äfven villfarits, ty något vidare härom förekommer
inte i protokollet. »Såramål» betraktades under denna tid, i
trots af Gustaf Adolfs patent, alltjämt som småsaker.

Ofvan är nämndt, att vakten vid porten skulle söka
förekomma förköp eller det oskick, att somliga invånare gingo
bönderna till mötes före dessas ankomst till torget uppköpande
deras varor för att sedan i sin ordning åter försälja dessa. I

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 5 15:34:02 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hfbugot/1/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free