Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$efcer <£riEt&eton feiu&er till
i skola nu närmare redogöra för Peder Erikssons verksam-
het på platsen, och då vi därvid såsom källa använda
hans egna bref till rikskanslern, riskera vi hvarken att
glömma eller förringa hans förtjänster. Till komplettering af
denna redogörelse, äfvensom för att vinna någon föreställning
om vissa lokala förhållanden t juge år efter stadens
grundläggning, skola vi äfven undersöka några andra källor.
När Rosensköld i april 1636 tillträdde sitt ämbete, hade han
funnit stadens byggnader förfallna och hamnarna (kanalerna)
för-därfvade, men dessa brister hade han med all »mänsklig och
möjlig» flit tagit sig an. Tre år därefter voro också följande
arbeten utförda:
ett hus af sten i tre våningar och med tre fängelser,
ett trähus till förvaring af allt stadens och kronans material,
fem broar af ek och annat trävirke,
två nya bommar af master beslagna med långa järntaggar,
ny pålning vid vattenkanten (älfstranden).
Detta allt hade utan någon skuldsättning för staden utförts
dels af dess egna soldater, dels med dagsverken af borgerskapet.
Rosenskölds uppgifter om Gustavi kyrka, den viktigaste och
dyrbaraste af stadens byggnader och som ännu var långt ifrån
fullbordad, skola vi längre fram återge. Om tyska kyrkan,
påbörjad 1634 och byggd hufvudsakligen af tyska församlingens
medel, förmäler han nu ingenting.
År 1642 vardt stadens slaktarhus med sina fyra för
köttförsäljning inrättade »skänkebodar» färdigt. Detta uppfördes
vid Lilla hamnen, där den gamla hästkvarnen dittills stått.
(Med denna hamn måste ännu hafva menats den västra kanalen.)
Hvad de enskildas hus beträffar, tycks Stora hamnens södra
sida hafva varit den förnämsta byggnadsplatsen. Visserligen
hade holländarne efter inflyttningen slagit ner sina bopålar
ett stycke från själfva hamnen — i den afsikt sannolikt att in-
Frö din g, Göteborgs äldsta historia 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
