- Project Runeberg -  Berättelser ur Göteborgs historia / [1]. Göteborgs äldsta historia /
153

(1908-1924) [MARC] Author: Hugo Fröding
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fordran. Med sina bekantas hjälp hade han dock blifvit lös
ur arresten samt med stor möda, molestation och
penning-spillning fritagen från bötessummans erläggande därute.
Därpå, efter att hafva något så när slagit ifrån sig det hån, den
spott, skada och försummelse han på detta sätt lidit., hade han
begifvit sig till de städer, där han trodde sig kunna skaffa något
ämbetsfolk, såsom han med herr burggrefven öfverenskommit.
Men då fick han med posten bref från sin hustru, hvaruti denna
berättar sig hafva blifvit tio gånger värre eftertraktad och
förföljd än han i Amsterdam. Utan att kunna fullfölja sin
plan att anskaffa handtverkare steg han därföre på ett skepp
och kom med oförrättadt ärende så välbehållen åter till
Göteborg, att alla hans vänner därstädes visste »däröfver en lustig
comedia att agera». (Hvilken form denna för det dåvarande
svenska samfrällslifvet så ovanliga förlustelse kan hafva haft,
är omöjligt att gissa.)

»Såsom nu både jag och min hustru», fortsätter han,
»esomoftast drefvo på och fordrade vår betalning af rådet,
begynnte presidenten Peder Eriksson med sina bisittare att
praktisera, hvad handel de kunde påfinna. Funno så på det
strecket, att de strängeligen befallte mig strax och innan 24
timmar att nederrifva mitt hus, eller jag skulle vara förfallen till
200 riksdalers böter. Så, ändock det nästan omöjligt syntes
uti en sådan hast och kort tid att utflytta mitt gods och huset
nederbryta, likväl efterkom jag sådan deras befallning, på
det de icke skulle få tillfälle mig vidare att molestera. När
det var skedt, förväntade jag uti fjorton dagar besked, hvarest
jag skulle få en tomt, där jag samma hus åter finge uppsätta,
men kunde ingen bekomma. För den skull blef jag förorsakad
hos herr burggrefven att anhålla (ty hos de andra fann jag
inge nåder), att jag måtte hafva lof lägga de nedrifna
materialer för min port, där jag nu bor vid Stora hamnen, till dess
mig en plats inrymd blef ve. Ty de förra mina 4 tomter
voro androm tilldelta, nämligen half parten till presidenten
Peder Knutsson (Kanutius) och den andra halfparten till
Jöran von Lengerken. Herr burggrefven hörde min bön
och gaf förlof, att samma materialer icke allenast skulle
förläggas för min port utan ock där beliggande blifva, till dess

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 5 15:34:02 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hfbugot/1/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free