Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och på samma gång skref den svage och sjuklig Daniel Lange
till kanslern, att presidenterna, syndikus och rådet syntes
hafva användt en oaflåtlig flit och konst att beröfva honom
all respekt och störta honom i största despekt, ja äfven i stor
fara till lif och gods.
Regeringen fann under dessa omständigheter för godt att
hålla förhör om saken, därvid åläggande Knipe och Noraeus
att till den 12 januari infinna sig i Stockholm, där Rosensköld
och Kanutius förut såsom riksdagsmän voro tillstädes. Enligt
Oxenstiernas i rådet uttalade mening gällde det
hufvudsak-ligen privata trätor. Knipe hade till Noraeus skrifvit ett bref
om Kanutius, hvilket denne visat för andra, och däraf hade
kommit »vidare och vidare». De hade skuld å båda sidor;
om burggrefven blott i tid trädt med någon auktoritet
emellan, hade han sannolikt kunnat förlika dem.
Den 8 februari kallades emellertid de göteborgska
rådsherrarna, Rosensköld, Knipe, Kanutius och Noraeus inför själfva
riksrådet, då rikskanslern först höll ett tal till dessa och sedan
frågade: 1:0 hvad de hade emot hvarandra in privatim,
och 2:0 livad de hade att »beskälla» hvarandra för i hvars
och ens kall och ämbete. Af svaren syntes det, som om Knipe
och Noraeus haft största felet, framför allt den förstnämnde,
som gjort sig skyldig till maktmissbruk gent emot rådet och
användt förolämpande uttryck om Kanutius. Dessa båda
(Knipe och Noraeus) som förut hållit ihop försökte nu skjuta
skulden på hvarandra, och särskildt förklarade sig den förre
vara bedragen af den senare. »I hafven gjort liten tjänst
tillhopa och mycken olust, turberat staden, förhindrat
oss»,utbrast rikskanslern slutligen, och med dessa stränga ord fingo
de fyra herrarna afträda.
Men detta förhör var endast förberedande. Inom riksrådet
tillsattes en särskild undersökningskommission som kom till
det slut, att Kanutius var oskyldig och Knipe felaktig. Saken
borde därför enligt kommissionens mening hänskjutas till Göta
hofrätt, hvar jämte Knipe i afvaktan på denna rätts dom skulle
afhålla sig från sitt ämbetes utöfning. Sex veckor därefter
eller den 19 april 1641 finner man emellertid Knipe och
Kanutius åter inför riksrådet och som det tycks förlikta. Detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
