Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
guldsmeder, 7 smeder af olika slag, 4 väfvare. Att alla dessa
personer måste varit mästare faller af sig själft, ty först med
mästerskapet vanns burskapet såsom borgare.
Utgår man däremot från de olika handtverkens plats i
handslöjdens utvecklingshistoria, framställa sig dessa båda frågor:
hvilka af denna äldsta tids handtverk hafva längre fram
försvunnit, och hvilka senare tillkomna saknas under äldsta tiden?
För att besvara båda dessa frågor gå vi till Cederbourgs år
1739, alltså jämt hundra år senare lämnade uppgift på stadens
dåvarande handtverkare.
Vi finna då pärlstickare, hattstofferare, knappmakare och
väfvare försvunna. Möjligen hafva de förstnämnda ersatts
genom snörmakare och de sista genom dels linneväfvare dels
klädemakare. Hvad hattstofferame beträffar, hafva dessas
handtverk eller syssla säkert under olika benämning alltjämt
fortlefvat.
Bland 1639 ej representerade men hundra år senare i staden
förekommande handtverk märka vi målare, perukmakare,
segels ömmare, tapetmakare, urmakare, vagnmakare.
Målare måste dock hafva funnits på platsen, ty just detta år
1639 åtalades Göran målare och Johan målare för slagsmål med
hvarandra, men möjligen hafva dessa ej varit här bofasta.
I alla händelser tycks oZ/emålningen ännu knappt hafva varit
i bruk, hvarför den i det stället förekommande
vattenmål-ningen eller limstrykningen kan hafva utförts af någon
timmerman eller murare.
Bristen på perukmakare under denna tid förklaras helt enkelt
däraf, att peruken först vid århundradets slut infördes. Det
långa håret som man ser på tidens porträtt var således eget.
På samma sätt behöfdes heller inga tapetmakare, då tapeter
ännu ej kommit i vanligt bruk; de dyrbara väfnader, som
gingo under detta namn, hörde till furstliga gemak eller
undantagsvis till någon stormans slott.
Om tillverkning af segel före 1646, då såsom redan nämnts
ett segelmakeri anlades, har jag ej funnit någon upplysning.
Troligtvis hafva dessa förfärdigats af linneväfvare och sömmats
af sjöfolket själft.
Hvad kareter beträffar får man antaga, att dessa tagits från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
