- Project Runeberg -  Berättelser ur Göteborgs historia / [1]. Göteborgs äldsta historia /
186

(1908-1924) [MARC] Author: Hugo Fröding
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

från straff, lofvande att icke mera företaga sig något sådant.
Hur det gick med den stackars bönhasen upplyses ej i
protokollet; hans sak öfverlämnades till burggrefven, och möjligen
har han för denna gång sluppit undan.

En annan skråordningarnas icke mindre upprörande
stränghet var den mot de oäkta födde. Och dessas utestängande från
mästerskapets vinnande måste äfven snart hafva synts de
äldre och förståndigare händtverkarne orimligt. Åtminstone
kommo, då skomakareämbetet 1650 inrättades, dess ålderman
och bisittare inför rådhusrätten och frågade, huru de skulle
förhålla sig med skomakaren David Beck, som visserligen var
född i oäkta säng men likväl uppriktigt och väl lärdt
händt-verket, därpå rest och vandrat och i allo måtto förhållit sig
som en ärlig man ägnar och bör, om nu inte denne möjligen
också kunde varda mästare i ämbetet. Härpå resolverade
magistraten, att David skomakare, på grund af det goda
vitsordet om honom, nu vid ämbetets stiftande skulle få bli en
mästare och i allt åtnjuta en sådans rättigheter, men att detta
med-gifvande, sedan ämbetet väl vore besatt, ej finge framdragas
till något exempel för andra.

Men därmed var saken ej slut. Ty af rättens protokoll för
den 1 och 29 augusti samt den 29 september samma år finner
man, att flera af de andra ämbetsbröderna ej gillade denna
magistratens frisinthet. En utaf dem, Karl Woltersson, hade
öfverfallit den nye mästaren med skällsord för hans börds
skull, förklarande att han lärt handtverket hos en skälm och
ej hos någon ärlig mästare. En annan, Hans Britsch, nedlade
sitt bördsbref i rätten, sägande till käranden, David Beck:
=gör du sammaledes, så skall jag hålla dig så ärlig som jag!:
Och då Britsch, efter erhållen påminnelse om magistratens
resolution, ej ville erkänna denna såsom tillfyllestgörande och
för denna sin förolämpning förklarades skyldig att träda i
häkte, begärde tre andra skomakare att få dela samma öde,
hvilket äfven skedde, hvarefter slutligen alla dessa fyra belädes
med böter. Så stor var fördomens makt.

För den stygga, visserligen ej i ämbetets privilegier förbjudna
oseden att narras tyckas tidens handtverkare ej hafva varit
alldeles främmande. Detta bevisas af en stämning till under-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 5 15:34:02 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hfbugot/1/0212.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free