Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
längre fram under lika lång tid en liten penninghjälp. Ännu
så länge var det dock blott en stadskyrka, som först något
senare, med superintendentiens förändring till biskopsdöme och
den därmed sammanhängande inrättningen af ett domkapitel,
upphöjdes till domkyrka.
Tyska församlingens äldsta tempel, den af Gilius van Eijck
skänkta träkyrkan, som efter hvad vi minnas förut stått i
Nylöse, var gammal och bräcklig, hvarför äfven denna
församling beslöt skrida till uppförande af en ordentlig stenkyrka.
Denna, påbörjad 1634 eller 1635, byggdes till allra största
delen på församlingens bekostnad och fullbordades — om
man äfven här får anse urverket som slutstenen — först 1654.
Invigd år 1648 af superintendenten Brunnius erhöll den
namnet Christina.
Då inga särskilda arkitekter *nämnas, får man antaga, att
dessa kyrkor, båda afbildade i Cederbourgs verk, uppförts af
stadens ordinarie byggmästare.
Göteborg hade således vid sextonhundratalets midt tvenne
präktiga stenkyrkor med hvart sitt höga torn, som redan på
afstånd angaf den visserligen ej stora men dock förnämliga
staden. Cederbourg prisar dem båda högt, men mest den
svenska som han ju väl kände, då den tyska däremot förstördes
långt före hans födelse. Han omnämner särskildt den förras
trenne välljudande klockor, som hördes på tre fjärdedels mils
afstånd, dess mycket vackra altartafla, konungs- och
predikstolar, orgel, väl arbetade epitafia och hufvudbanér, dess på
norra sidan »helt nätt» inrättade läktare för fruntimmer och
manspersoner utsirade med »propert» bildhuggarearbete, dess
andra vackra mobilier samt dess vanliga kyrkoskrud
(mässhake), hvilken ej någonstädes hade sin like. Om tyska kyrkan
nämner han blott, att den var skönt »meublerad».
Hur befogadt allt detta beröm varit, låter sig nu ej bedöma,
då såväl det ena som det andra af dessa tempel förtärts af
lågorna. (Af Gustavi kyrkas forna silfverprydnader återstå dock
ännu, utom de af Cecilia von Lengerkens arfvingar år 1683
skänkta stora stakame af 344 lods vikt jämte en 1688 af A.
S. Holmer och C. Lang skänkt dopskål af 49 lods vikt, en
oblatask med lock vägande 31 lod, försedd med inskriften N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
