Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gordons regemente sändes sålunda snart nog ett kompani till
Vänersborg och år 1645 tvänne kompanier på expeditionen till
Gliickstadt med flottan, ett företag, hvaruti äfven stadens
kompani deltog. Af västmanlänningarna synas ej heller hafva legat
i staden mer än fyra kompanier, hvilka tillsammans med de
tre smålands(Jönköpings)kompaniema bildade den nämnda
skvadronen, som anfördes af öfverstelöjtnanten Börje Nilsson
Drakenberg (presidenten Nils Börjessons son). Då denna
skvadron på sommaren 1644 kommenderades till gränsen,
förlädes i stället några kompanier bergslagsknektar till Göteborg.
Men utom denna mera stadiga garnison finner man under
krigets gång åtskilliga fälttrupper för tillfället hit indragna
såsom Volmar Yxkulls, Karl Gyllenstiernas och Göran Patkulls
skvadroner (detachement), ett par kompaniet#af östgöta rytteri,
Berendes’ dragoner och adelsfanan.
Härtill måste äfven läggas Göteborgs »artillerifolks, som
närmast motsvarade hvad vi nu för tiden kalla tygstat. Af en
uppgift på under år 1644 verkställdt smidesarbete för
»Stockholms bysseskyttare», eller tidens egentliga artillerimanskap,
kan man finna, att äfven sådant måste — åtminstone under
någon kort tid — varit för handen,’ ehuru alla andra spår af
dess närvaro fela. Sannolikt hafva dock såväl fästningens
kanoner som de under skärmytslingarna begagnade
fältstyckena hufvudsakligen betjänats af fotfolket under dess
officerares befäl.
Stadsvakten, nu räknad till garnisonen, hade som man väl
kan tänka sig fått en annan kapten än den forne skräddaren.
Den nye, Anders Larsson vid namn, var enligt Mannerskölds
utsago icke allenast en gammal tjänare som stått nio år som
fänrik utan äfven en nykter, flitig och käck karl, som inte
stod tillbaka, där man ville bruka honom, höll sina saker i god
akt och gjorde sin devoir i alla måtto tillfyllest.
Utom dessa trupper påräknades äfven borgerskapet själf t
till fästningens försvar. Dess militära organisation och
tjänstgöring skola vi emellertid längre fram i ett särskildt kapitel
omnämna.
Garnisonerna, i Göteborg och på Ryssåsen uppgifvas i 1643
års proviantförslag till en sammanlagd styrka af 2,350 man men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
