Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blockhuset på Kyrkogårdsholmen hade under tiden
fortskridit, och detta nu bestyckats med två 30-pundiga och två
26-pundiga kanoner. Härmed hoppades konungen kunna
hindra De Geers flotta att inlöpa.
Enligt Rosenskölds bref till Oxenstierna af den 29 april
hade denna sistnämnda ännu ej kommit. Ebbe Ulfelt och
Hannibal Sehested hade under den förlidna veckan varit hos
konungen på hans skepp, den ene 2 nätter och den andre en
dag och en natt, hvarefter Ulfelt afsändts till sitt läger och
Sehested till Norge. I svenska skärgården stärkte konungen
sig svåra, i det han icke allenast färfärdigat blockhuset på
Kyrkogårdsholmen utan ock renoverat och med starka
batterier försett en gammal skans, som han hade i förra fäjden ett
stycke härifrån, Årsfjäll benämnd, rätt utmed skeppsledens
inlopp, h var jämte han äfven på samma sätt befäst Svinholmen
gent emot Kyrkogårdsholmen. Samme konung, som hade sju
kompanier »nordbaggar», mesta parten bönder, på svenska
Hisingen vid Lundby kyrka, höll stark vakt utmed sjölanden
ifrån flottan allt upp till Bohus, »braverande» de våra alla
dagar tvärt öfver älf ven. Den 25 april vardt den unge
skotske öfversten Johan Gordon afkommenderad med en hop
ryttare och soldater, hvilka klockan 11 om natten med flottor
satte från staden öfver till Hisingen. Här möttes de af
fientlig musköteld, hvarvid fiendens hop som låg vid bemälta
kyrka satte sig i ordning och marscherade vårt folk så när,
att de sköto på hvarandra. Och eftersom natten var mörk,
och man på vår sida ej fick någon kunskap om fiendens styrka,
som möjligen kunde vara vår egen vida öfverlägsen, begaf
sig folket tillbaka till flottorna igen. De hade då intet mer
uträttat än antändt den fordom Jost Hansson tillhöriga
Sannegårdens ladugård, hvarvid dock manbyggnaden blifvit
behållen.
Så berättar Rosensköld saken för kanslern, men i ett bref
till riksdrotsen Per Brahe påstår han, att Gordon vid detta
tillfälle tagit gärdesgårdarna för folk, förmenat bergen fulla
af soldater och själf »tagit räddhågan till sig, hvarom såväl
borgerskapet som krigsfolket i staden nu skulle tala mycket
spotskeligen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
