Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vudman, och således ej han själf hafva ägt denna. Men
säkert är i alla fall, att konung Karl II, såsom redan
berättats, gaf honom denna titel. En i Stockholm bosatt
köpman, Jakob Maclier, 1617 gift med Maria Gubbertz,
omnäm-nes ej af Burke, men sannnolikt har denne äfven tillhört
släkten.
Om Hans Macliers födelse, uppfostran och lif, innan han
bosatte sig i Göteborg, är oss alls intet bekant. Man kan blott
härutinnan tillåta sig ett par gissningar. Den ena, att han
från sitt hemland i tidiga år först begifvit sig till Tyskland,
där tillbragt någon längre tid och sedan därifrån kommit till
Stockholm. På detta sätt skulle hans namnförändring och
det tyska språket i alla hans bref, samt vidare hans giftermål
med en stockholmsjungfru, den ofvannämnde Jakob Macliers
svägerska, Anna Gubbertz, kunna förklaras. Huru som helst
är han år 1629 bosatt i Göteborg, ty själf uppger han sig hafva
blifvit borgare i staden detta nämnda år, efter att dess
förinnan hafva drifvit handel på orten. Några år därefter, i
februari 1632, är han jämte Michel Werle riksdagsman för
staden och året därpå rådsförvant, en befattning, som han ända
till 1650 bibehöll.
Hvad hans affärsverksamhet under denna tid beträffar, bestod
den såväl i handel som i rederi och skeppsbyggeri. Den förra
var hvad vi nu för tiden kalla grosshandel, dock såsom alltid
under denna tid förenad med försäljning från handelsbod.
Åtminstone klagar Maclier år 1635 inför magistraten däröfver, att
stadsbyggmästaren ej ville tillåta honom under larsmässan
uppsätta sin bod på torget på samma ställe som föregående
år. År 1641 utskeppade Maclier enligt stadens räkenskaper
bland annat 4,887>2 skeppund stångjärn, 3% läster beck, 10
läster tjära, något trä (master, spiror, plankor, ekbjälkar,
bräder), 22,000 tunnstäfver, 2,000 »bandtstaker », 700 träfat, 33K
lispund smör. Hvad hans import samma år beträffar, tycks
denna utom salt ej hafva omfattat annat än satin, »plys»,
atlas, sayen (sidensars) för eget och familjens behof, hvartill
äfven komma kvinnestrumpor och barnestrumpor. År 1646
anlade han en reparbana och ett vantmakeri (segelmakeri)
tillsammans med Adrian Anckarhielm, en son till amiralen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
