Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bestås ioo daler i penningar, 2 klädningar — en till tjuge daler
oeh en till sexton daler — 20 tunnor spannmål samt fri
förtäring efter fogdeordning för sig själf tredje (för honom och två
personer till, vill det säga). Uti denna fullmakt är uttrycket
i slottslofven särskildt anmärkningsvärdt, ty, då detta senare
ord vanligen hade en kollektiv betydelse, följer häraf, att Krako
ej var ensam kommendant utan endast medlem af
kommen-dantskapet. Kn del af detta underhåll kvitterar han
egenhändigt den 24 juni 1604, härvid begagnande sig af blandadt tyskt
och holländskt språk, hvilken omständighet, i förening med
hans såväl för- som släktnamn, tyder på nederländsk börd.
Rätt ansvarsfull vardt denna hans befattning först vid
utbrottet af kriget mot Danmark våren 1611. Men märkvärdigt
nog lät den gamle Karl IX ansvaret ej falla på någon viss
medlem af slottslofven utan på denna i sin helhet, på samma gång
som han genom ständiga omflyttningar inom detta lag måste
hafva vållat vissa slitningar. Först förordnades Nils
Stjern-sköld till ståthållare på platsen, hvarefter befallning sändes
till såväl denne som Marthen Krako och Sven Svensson — i
denna ordning nämnda — att »blifva på Gullberg»,
hvilket emellertid ej hindrade Krako att tillsammans med
ståthållaren på Älfsborg, Nils Bengtsson, bege sig ned till
Halland att »bränna». Men sedan Stjernsköld fått order att
be-gifva sig annorstädes, sattes efter hand åtskilliga andra, såsom
Peder Kafle, Rasmus Thorsson och Niclas von Wittenberg,
till Gullbergs försvarsråd så att säga. Närmare belysning af
detta förhållande ger ett kungligt bref till Marthen Krako
af den 19 augusti 16 ri till svar på en dennes skrifvelse, hvaruti
han sagt sig ej vilja stå under Peder Kafle och Rasmus
Thorsson. Ty i sitt bref förklarar konungen sig ej heller hafva menat
detta, utan att de alla samtligen skulle »göra ett i saken till
vårt gagn och bästa». Uti detta samma bref kallas Krako
emellertid ståthållare.
Närmare upplysningar rörande fästets befälspersonal och
manskapsstvrka innehållas i ett fragment af Marthen Krakos
räkenskaper för Gullbergs befästning ifrån Philippi Jacobi till
Michaelis 1611 (förvaradt i Kammararkivet). Här finner man
såväl Krako själf som Rasmus Thorsson, Nicolaus von Wit-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
