Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en viss grad anmärkningsvärdt är, att hennes egna trogna
tjänster ej här åberopas, men antagligen utfärdades dylika bref
efter ett visst formulär, där aldrig andra tjänster och
förtjänster än mannens forekommo.
Troligtvis har hon nu en längre tid bortåt bott på någon af
sina gårdar, intill dess att hon efter dottern Cecilias giftermål
1630 flyttade till Göteborg. Här är hon i alla händelser
man-talsskrifven för år 1637. Under denna tid var det som mågen,
Jiirgen von Lengerken, såsom vi redan berättat, begick den
ifaulten» att utskeppa kopparpenningar, för hvilken han äfven
af magistraten bötfälldes.
För bötesbeloppets erläggande till kronan vardt han dock
genom kunglig resolution förskonad, ty ändock man hade
nogsamt skäl till exeqverande af den fällda domen, ville kungl.
maj:t likväl af gunst och nåd och särdeles konsideration hafva
skänkt och förärat Jiirgen von Lengerkens svärmoder samma
bötesbelopp och de varor som därför arresterats. Möjligen
var det hjältinnan själf och inte blott hjältens maka, som denna
»särdeles konsideration», denna uppmärksamhet ägnades.
Här ifrån Göteborg skrifver hon den 2 september 1638 till
Axel Oxenstierna det nyss nämnda brefvet, häri ödmjukligen
begärande att liksom tillförne få nyttja och possedera sina
nådigst förunnade gårdar. Och sannolikt är det äfven i
detta ärende, som hon personligen vänder sig till
rikskanslern vid dennes besök i staden i april året därpå. Att hon
gjorde en dylik uppvaktning framgår af ett bref till kanslern
från Martin Krakow jx — till hvilken vi strax skola komma.
Detta hennes här omnämnda bref är det enda jag sett ifrån
henne.
I 1647 års mantalslängd för Göteborgs stad finna vi under
n:te roten H(’ Emerentia, i den för följande år på samma
plats Emerentzia Crakz piga. Den gamla har således 1647
eller 1648 gått ur tiden.
Högst märkligt är det stillsamma lif, som den forna
amazonen förde i staden. Under en tid, då änkor ej voro de sista
att processa, och kvinnfolk i gemen som oftast skällde ut och
illa tilltygade hvarandra, förekommer inte en enda gång hustru
Kmerentias namn i domstolarnas till vår tid bevarade proto-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
