Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
härflytandc egna jurisdiktion. Men därpå hade herr
landshöfdingen intet vänligare svar än förklaringen, att, ville
stadens myndigheter hålla någon »särdeles» galge, som ej finge
för kronans räkning begagnas, skulle denna vara för dem
själfva och deras barn. Denna skymf stode ej att lida, och
stadens styresmän uttryckte den underdåniga förmodan, att, då
de alltid emot kungl. majrt och fäderneslandet tett sig och i
döden skulle te sig såsom trogna och rättsinniga undersåter,
då de tillika efter yttersta förmåga uppfostrat sina barn i
gudsfruktan och alla kristeliga dygder, slika försmädliga injurier
skulle med konungslig korrektion anses, så att de hädanefter
för sådana kalumnier i deras ämbete måtte varda alldeles
förskonade och befriade.
Rosensköld, som för tillfället varit ordförande president och
särskildt misstyckt, att Mannersköld sändt honom den nämnda
befallningen med en profoss, skref ytterligare för sin del till
kanslern och beklagade sig öfver den lidna af front en. Hans
•grå hår, hans sorgliga tillstånd — han hade nyligen förlorat
sin hustru — och naturligtvis äfven hans söner hade bort förmå
landshöfdingen till någon diskretion i detta fall.
Magistraten misstog sig ej i sin förmodan om den kungliga
korrektionen. Mannersköld uppkallades till Stockholm, till
förhör i kanslikollegium i början af 1648, och magistraten fick
samtidigt befallning att äfven ditsända tvenne af sina
ledamöter till åtalets utförande.
Förhöret, hållet af den gamle rikskanslern själf, refereras
rätt vidlyftigt i riksrådsprotokollet. Magistratens båda
representanter, Rosensköld och syndikus Broman, fasthöllo vid
sina anklagelser, dem Mannersköld besvarade med
invändningar sådana som dessa, att han aldrig sett några stadens
privilegier, att han alltid brukat befordra skalkar till
välförtjänt straff och ej kunde fatta annat, än att hvarje redlig
ämbetsman härutinnan borde assistera honom. Den vink, han
skulle gifvit magistratspersonema om galgens användbarhet
för dem och deras barn, kunde han ej erinra sig, Oaktadt han
vid tillfället i fråga varit »nykter och om morgonen».
Kanslerns uppfattning af det hela framgår af rådsprotokollet för
den 28 januari nämnda år, hvaruti det heter, att det svåraste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
