Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
större delen af dem nu erhållit röda jackor. Att olika
fär-gadt kläde under denna tid användts till soldatdräkt bestyrkes
af en i Kammararkivets räkenskaper förvarad förteckning af
den 7 augusti 1651 på till Göteborgs garnison levereradt
»kjörpjuk», rödt, blått, grått, hvaraf det till kvantiteten
öfvervägande röda utgjorde öfver 1,000 alnar. Detta slags kläde
användes emellertid endast till befäls- och beställningspersoner,
under det att gement »pjuk» bestods de menige.
Hvad härberget beträffar, uppger ej Whitelocke hvems
detta var, men Ribbing i sin rapport till generalguvernören
omnämner det såsom »Adolfs*, det vill säga vintapparen Adolf
Tacks, sannolikt beläget söder om Stora hamnen. Sviten och
de öfriga främlingarna fördelades förmodligen på de olika
härbergena ungefär på samma sätt, som befälet på den
holländska hjälpflottan sju år förut.
Att nu följa Whitelocke i hans dagbok skulle bli något för
långt. Vi skola därför blott summariskt angifva det ur lokal
synpunkt viktigaste af hans upplefvelser och iakttagelser på
platsen.
De personer, med hvilka han här kom i närmare beröring,
voro landshöfdingen (Ribbing), viceamiralen Thijssen
(Anckar-hielm), öfverstelöjtnant Sinclair, öfverste Neren (Nairn),
stadsmajoren (de Cöning), superintendenten (Brunnius), de tre
presidenterna (Noraeus, Broman och von Lengerken),
syndikus (Lidenius) samt »sir John Maclere» (Macklier).
Sinclair och Nairn voro skottar, den förre Macliers måg,
måhända endast tillfälligtvis uppehållande sig i staden, den senare
öfverste för det här förlagda fotregementet (Skaraborgs). Att
burggrefven ej omnämnes förklaras därigenom, att platsen
efter Langes död ännu ej blifvit besatt.
Anledningen till den långa vistelsen på platsen låg
naturligtvis i de nödiga förberedelserna för resan in i landet,
hvar-till bland annat hörde afsändandet af bud till Stockholm och
inväntandet af det därifrån erhållna beskedet. Såväl
lands-höfdingen som magistraten gjorde emellertid allt för att hjälpa
ambassadören till rätta, och den sistnämnda myndigheten ställde
till och med stadens syndikus till förfogande såsom vägledare
på färden. Härför var äfven Whitelocke rätt tacksam och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
