Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den alltjämt frånvarande efterträdarens tid. Till belöning för
sina tjänster vardt han äfven 1653 adlad, därvid antagande
namnet Nor fe It.
Till dessa så att säga officiella meriter kan läggas den i våra
ögon ändå större, att vara en af kanslerns bästa
korrespondenter från Göteborg. Hans elfva utförliga bref till denne,
hvaraf vi redan på tal om handel och näringar lämnat några
utdrag, äro flytande och sakliga på samma gång — tvenne
därtill skrifna på latin. Och äfven till Per Brahe har han skrifvit
ett stort antal bref, till hvilka vi längre fram skola komma.
Till Noraeus’ fel synes hafva hört en viss trätlystnad, som,
måhända i blodet gången under stormarna i stadsregeringen,
äfven följt honom, sedan lugnare dagar för staden inträdt.
Sedan han af regeringen begärt och erhållit en förut engelska
kompaniet tillhörig tomt vid torget med därå af samma kompani
gjordt fundament, uppförde han härpå det i senare tider
s. k. kommendantshuset. Och dessutom ägde han det tre
fjärdedels mil från staden belägna Partilled, som han af bönder
tillhandlat sig. Var tvenne gånger gift, först med Armika
Sijltman, död 1646, och sedan med biskopen doktor Johannes’
Bot vidi dotter, Maria Örn, änka efter borgmästaren Lars Lars
son Bohm. Denna Maria Örn var den olycklige Arnold Johan
Messenius’ stvfdotter, och möjligen kan en Johan Messenius,
som åren 1701 och 1711 förekommer i Tyska kyrkans böcker,
hafva såsom barn kommit till Göteborg, af Noraeus
omhändertagits och sedan i staden kvarstannat.
Denne sistnämnde, hvars bana ännu är långt ifrån lyktad,
lämna vi tills vidare, för att nämna några ord om de båda
yngre presidenterna, som också representerade det svenska
elementet.
Ett af den sörmländske prästsonen, Lars Broman 1642 från
Stockholm skrifvet latinskt artighetsbref till Oxenstierna är
förmodligen föranledt af hans intagande i kansliet. Och
antagligen har denne själf tre år därefter utvalt honom till
Nora-us’ efterträdare i syndikustjänsten; åtminsone tackar
han kanslern strax efter ankomsten till Göteborg för all nåd som
honom härigenom visats. Om hans resa till Holland hafva
vi i ett föregående kapitel talat och likaledes omnämnt, hur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
