Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rörande såväl anstalter till fästningens och skansarnas
försvar som krigshändelser i stadens närhet under denna period
kunna vi hänvisa till Munthe, Kungl.
Fortifikationens historia, Zettersten, Svenska flottans
historia samt C. Öhlander, Det egentliga
Sveriges försvar mot Danmark — Norge under
Karl Xs krig 1657 — 1660. För egen del tillåta vi
oss blott att här, liksom förut under Hannibalsfäjden,
åter-gifva en och annan berättelse från stadens innevånares sida,
närmast presidenten Norfelts, såsom de i bref till Per Brahe
framkomma. (Riksdrotsen hade 1657 i konungens frånvaro och
efter riksmarsken Gustaf Horns död fått i uppdrag att vaka
öfver rikets försvar.)
Efter utbrottet af kriget med Danmark hade
bohusgarnisonen börjat liksom förra gången tåga ut ur fästningen för
att öfvergå älf ven, berättar Norfelt den 22 juli 1657. Ett parti
hade besatt Tjurholmen, en liten holme i Göta älf, men af
fältmarskalken grefve Douglas därifrån fördrifvits och tvungits
till återtåg. Samma dag var den utanför Kyrkogårdsholmen
liggande amiralen Henrik Gierdtssen färdig att med fem skepp
inlåta sig i aktion med de tre norska skeppen som kryssade
utanför.
Den 1 augusti, heter det, att danskarna ej understodo sig
att gå öfver älfven, sedan de blifvit fördrifna från Tjurholmen.
Nu tordes heller ej Henrik Gierdtssen gå ut, då han ej var med
stycken väl försedd, och fienden, som inalles hade tio skepp,
kryssade utanför och bevakade utloppen.
Den 15 oktober kl. 8 på morgonen hade guvernören på
Bohus, Ivar Krabbe med omkring 2,500 man kommit ned till
Gamlestaden och, då han funnit bron uppdragen, gått upp
längs Säfveån samt vid Partilleds kyrka satt 100 man öfver,
som ruinerat Norfelts gård och borttagit allt hvad han där
hade. (Om denna episod under den s. k. Krabbefäjden
förekommer ingenting i våra historiska arbeten, men
svårligen kan Norfelt härutinnan hafva misstagit sig, då det så nära
rörde honom själf.) Dagen därpå hade fienderna gått till
Bergjuin och där utkräft brandskatt. På södra sidan ströfvade
fientliga partier från Halmstad upp till Kungsbacka, och nio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
