Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kommo hennes arfvingar och togo hälften i boet. I trots af
allt stannade dock Jakob Hartzen kvar.
En annan gammal holländare, den hederlige konduktören och
slussbyggaren Jan Jakobsson Kuyl, lämnade under denna tid
det jordiska. De närmare omständigheterna härvid anger ett
i september 1663 skrifvet bref från Ribbing till Kammaren,
hvari sal. Johan Kuyls efterlåtna änka och arfvingar
rekommenderas på grund af den långliga, flitiga och trogna tjänst,
som den sal. mannen alltid och med all oförtrutenhet gjort
kungl. maj! och kronan så här på orten som annorstädes, i
hvilken sin anförtrodda kallelse han ock ynkligen ombragts
genom en olycklig händelse (förmodligen drunkning).
Burggrefven Israel Norfelt var nu en gammal man — jam
sexagenario major, förklarar han själf i ett bref af den 7
november 1666. Riktigt fridsam hade han dock ej blifvit, ty vi finna
honom alltjämt i delo än med den ene än med den andre. Med
presidenten Gripenclo tvistade han om burggrefvens
maktbefogenhet; båda besvärade sig hos regeringen, som uppmanade
de båda herrarna till förlikning och cooperation. Det tycks
dock, som om man på högre ort lutat åt Gripenclos sida, ty
Norfelt erinras därom, att generalis cura, liksom omsorgen
om kungl. maj Is intresse och stadens administration, vore
burggrefven anförtrodda, hvarför denne, innan dom fallit,
kunde hafva makt att påminna, men, sedan saken blifvit
ordentligt afdömd, vore ingenting för honom därvid att göra.
År 1667 dog den gamle kommersiepresidenten, skotten Hans
Spalding, hvarmed staden förlorade en af sina mest
betydande köpmän.
Särskildt märklig är denne äfven som äktenskapsman.
Först gifte han sig år 1628 med den nittonåriga Johanna
Kenerdt (Kinaird), som detta år med sina föräldrar till staden
inflyttat. (Hon var dotter till den förut nämnde skotten Jakob
Kinaird, sedan accisföreståndare i Göteborg, och Elisabeth
Wedderborn.) Med henne hade han under ett adertonårigt
äktenskap ej mindre än sexton barn. Sedan denna hans hustru
aflidit i följd af barnsäng, begaf sig Spalding — efter ett
änk-lingsstånd af åtta månader och sexton dagar — ånyo i
äktenskap, denna gång med en tjugetvåårig änka, Ingeborg Daniels-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
