Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De borde veta, hette det, att, efter allt öfligt krigsbruk
bland kristna europeiska makter, allt härjande, plundrande
och brännande i fientligt land icke vore tillåtligt utan
tvärtom straffbart, helst krig fördes och utfördes emellan
potentaters trupper och bevärade manskap men icke emot
obeväpnade undersåtar. Och allra minst blefve någpn till lif
eller egendom våldförd, utan att han själf genom otidigt
motstånd eller eget försvar, som ändå icke kunde verka,
gåfve därtill skäl och anledning. Om därför skulle hända,
att på något ställe, där ingen anstalt till försvar af
ordentliga trupper kunnat göras, något af fiendens folk skulle
landstiga, ålåge invånarne att förblifva i stillhet och icke
själfva sätta sig i någon måtto till motvärn. Skulle fienden
dem något fråntaga, ägde de sådant genast hos
landshöf-dingen anmäla och uppgifva, hvad hvar och en kunde
hafva mist.
Vid denna kungörelse är åtskilligt att anmärka.
Lugnande kunde visserligen försäkringen vara, att inga
våldsamheter vore för kustbefolkningen att befara, ehuru
denna försäkring stred såväl mot forna tiders erfarenhet
som äfven, efter hvad det tycks, mot landshöfdingens egen i
hans varning för »otidigt motstånd» och »eget försvar»
inneboende tanke. Hvad denna varning vidare beträffar, så
hade väl, ifall densamma ansågs nödig, på samma gång
kustbefolkningens organisation och beväpning bort ställas
i utsikt. Särskildt för Du Rietz’ eget rykte hade det varit
bäst, om hela kungörelsen uteblifvit, ty antagligen är det
just denna, som sedermera mest af allt legat honom i fatet
och skaffat honom namn både för feghet och komplott med
fienden.
Vissa mindre omfattande försvars- och
bevakningsåt-gärder vidtog Du Rietz emellertid, och andra afhandlades
honom och regeringen emellan. Han tycks sålunda redan
under augusti månad hafva förmått Göteborgs invånare att
på sina förskott anskaffa några bevärade fartyg, som,
samlade till en flottilj, skulle kryssa i bohuslänska skärgården
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
