Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alla handtverkame med undantag af bagarne motsatte
sig äfven uttaxeringen. Bland de förra fann man
naturligtvis den kände öbstinaten, snickaren Hultman, vidare den
styfsinte hofsmeden Clementsson, den vid björnbergska
upploppet blesserade svarfvaren Wiegandt m. fl. —
Sedan åtskilliga talare yttrat sig hit och dit, var det
emellertid »pappa Dubb», som utan vidare prat gjorde slåg
i saken genom att ur fickan framtaga och uppläsa ett
papper. Detta innehöll ett erbjudande från stadens förnämsta
handlande och ståndspersoner samt bagarämbetet att
följande trenne år (under hvilken tid de förmodade, att
antagliga förslag till fattigförsörjningens vidmakthållande skulle
uppfinnas och beslutas) låta sig årligen taxeras med en
summa, som, vederbörligen på dem fördelad, kunde anses
tillräcklig för ändamålet.
Herr Bernhard Wohlfahrt påminde, att denna skrift
icke skulle kunna upphäfva ett förut fattadt beslut om alla
taxeringspropositioners förkastande, och att de, som
undertecknat denna samma, voro emot hela allmänheten.
. Härom afhandlades ännu en stund, till dess slutligen,
underbart att säga, såväl Wohlfahrt som Schultzen ingingo
på en kompromiss, nämligen en för hvarje invånare
utgående beskattning lika stor med den personella afgiften,
hvar-utöfver hvarje handlande skulle erlägga 50 % Detta vardt
också rådstugans beslut i trots af handtverkarnes motstånd.
Det var dock sannolikt endast af utmattning, som
Wohlfahrt vid detta tillfälle gaf efter. Ty vid den därpå
följande protokollsjusteringen ingaf han en skrift, hvari han
protesterade mot medborgaren Jonas Kjellbergs invektiv,
därjämte förklarande, att yrkandet på uttaxering blifvit af
den allmänna rådstugan i november 1801 med stadgad
plu-ralitet ogillad, hvadan detta samma yrkande borde såsom
lagstridigt och såsom en stor obetänksamhet anses.
Handtverkarne klagade hos konungens
befallningshaf-vande och därefter slutligen hos Kungl. Maj:t, allt lika
fruktlöst. De mera framstående borgarne fingo sin vilja fram.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
