Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
höfligaste Miss W. någonsin sett, då den bestämda
uppgiften om supen till såväl middags- som aftonmåltiden
öf-vergått till det mera sväfvande »före hvarje middags- och
kanske aftonmåltid», eller slutligen då det otåliga utropet:
»låten mig, goda främlingar, någon gång fa fly till edra
skogsdungar» förvandlats till det snarare smickrande: »raska
nation, låt mig fly . . .»
Hur som helst, i original eller öfversättning, väckte
Miss Wolstoncrafts skildringar mycken förargelse i
Göteborg, och erkännas bör att, då man på en främmande ort
njutit någon gästfrihet, uttalar man sig ogärna offentligen
på detta sätt om sina värdar. Hvad som emellertid i
någon mån talar till hennes ursäkt är, dels att omdömena
torde ha varit sanna nog och dels att hon själf var en
olycklig kvinna, som genom hårda öden förbittrats.
Hennes lif är nämligen en roman, så god som mången
diktad.
Uppfostrad i ett högst olyckligt hem, där fadern drack
och misshandlade modern, kom hon tidigt ut i världen,
biträdde i sin gifta systers och andra personers hus och
fann öfverallt samma förhållande — en brutal och
för-tryckande man, en uppoffrande och förtryckt kvinna.
Denna erfarenhet i förening med ett svärmiskt och
entusiastiskt sinne dref henne in på författarskap, hvaruti
kvinnans rättigheter, orättvisorna mot kvinnan samt
äktenskapets olyckor utgjorde de hufvudsakliga ämnena. Efter en
ungdom, fylld af arbete, uppoffrande vänskap och, som
det tyckes, äfven af olycklig kärlek, begaf hon sig 1792 vid
trettiotre års ålder ensam till Paris, där revolutionen
in-trädt i sitt värsta skede. Här gjorde hon bekantskap med
en landsman vid namn Gilbert Imlay, som deltagit i
amerikanska frihetskriget och därefter ägnat sig först åt
skrift-ställeri och sedan åt affärsspekulationer, samt beslöt sig
efter någon tid för ett samlif med denne — ett lagligt
äktenskap var sannolikt i Frankrike vid denna tid för
engelsmän svårt att ingå, och för ett sådant hyste hon äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
