Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hade aldrig lefvat roligare dagar, än då det gick framåt
med expeditionen. Men nu, tvärtom!
En smula förströelse fick landshöfdingen emellertid
genom en utflykt till Trollhättan äfvensom till
lägerplatserna (vid Backamo och Nygårdsängen förmodligen), hvartill
han inbjöd Saumarez och hvarunder de båda herrarne roade
sig förträffligt. Men återkommen till Göteborg är han lika
orolig för ledningen af den svenska politiken: »Jag gråter
blod, när jag tänker på att vi redan kunnat vara på
Själland etc., etc. — och ser i framtiden, hur du och jag
draga på oss de gröna uniformerna, hvilket kunnat
undvikas.»
För det värsta bekymret med tullen har han nu blifvit
befriad genom kammarrådet Edmans ankomst. I denne
skulle han snart finna ej allenast en hjälp utan äfven en
vän.
I de högpolitiska bekymren finner han däremot ingen
lättnad. »Nu kom ryske kuriren», berättar han den ii
augusti, »som bragte nouvellen om de förefallna affärerna,
och med detsamma får jag endast yttra: Skola vi vara
sämre än ryssar? Nej, bror, stimulera vederbörande, eljest
må f—n hålla ut att vara svensk!»
Engelsmännen började misstro oss, förklarar han den
19 augusti. Den hederlige Saumarez hade frågat, om inte
freden med England snart skulle publiceras och krigsbönen
upphöra. Den senare hade gubben själf hört, när han var
i kyrkan.
De stora enskilda utgifterna i förening med de
bryd-samma politiska förhållandena göra Rosens ställning
verkligen ytterst svår. Med anledning häraf ber han den 29
augusti Wirsén om råd och hjälp att om möjligt komma
från platsen. Han förklarar sig vara totaliter ruinerad,
äfven om han skulle få någon styfver till taffelpengar, ty
dyrheten på orten var horribel och hans hus en
gästgif-vargård för utlänningar. Och därtill ville han ej dölja
vare sig för sig själf eller andra, att den rosenska misshus-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
