Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
se, allt är gifvet ut af dig!
Och denna konst att känslor tända,
af dig är denna lånad blott,
den konst att snillets blixtar sända,
den är en gåfva af nanotte!
I det adertonde seklets skymning och det nittondes
gryning framstår Hummel emellertid som det klart
skinande vitterhetsljuset i staden. Det är han, som
skrif-ver vers och teaterpjäser, utöfvar den vittra kritiken,
dränker landshöfdingen i en satir (som dock genom censurens
åtgärd oskadliggöres), han som korresponderar med
Gjör-well, uppvaktar Leopold, håller tal om prinsars uppfostran,
tar den gamle Ingman-Manderfelt i upptuktelse och som
slutligen låter den ryktbare Bossi måla sitt porträtt,
hvilket sedermera af J. F. Martin i koppar återgifves. Man
kan förstå, att för en så framstående ung man skulle
småstaden Göteborg snart varda för liten. Han lämnade den
också under senare delen af 1802 och flyttade till
Stockholm, där han på hösten samma år anställdes som
protokollssekreterare i utrikesexpeditionen. I hufvudstaden lefde
han emellertid högt, gjorde skulder, som han ej kunde
betala, och måste på denna grund rymma ur riket. Han
begaf sig till Ryssland, där slutligen många år därefter den
forne satirikern fick anställning som sekreterare vid
inrikesministeriets generalkommitté för — censurenl
Anmärkningsvärd är i alla händelser Hummels tidiga
utveckling, liksom hans glänsande debut. Student vid
fjorton år tog han hofrättsexamen vid sexton, vardt
stadsno-tarie och auditör vid aderton, stod vid tjugu till tjugutre
på höjden af sin vittra verksamhet och hade vid
tjugu-fyra tagit ett vackert steg på ämbetsmannabanan. Men
denna sistnämnda bana afbröts, som vi hafva sett, genom
hans eget förvållande, och hvad vitterlekaren beträffar, vardt
häraf så godt som ingenting — åtminstone ej det, som han
förespeglat sig själf och nanotte. Han dog å Ekenäs
i Finland 1836.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>