Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wadman.
Joan Anders Wadman torde, såsom redan antydts,
förtjäna sitt egna kapitel. Detta dels genom sin egenart dels
genom sin ofantliga gunst hos den stora allmänheten, om
hvilken de åter och åter utkommande upplagorna af hans
skrifter bära vittne. Då han emellertid så till lif som dikt
varit föremål för många skildringar, kunna vi inskränka
oss till att påpeka några måhända mindre beaktade
omständigheter, därvid dock lämnande hans från vår synpunkt
sedt förhistoriska tid alldeles ur räkningen.
Född på Drottningskär vid Karlskrona den 27
september 1777 — »sjuttonhundrasjuttisju föddes inga narran,
försäkrar han själf —, bosatte han sig ej i staden förrän
1815 eller i sin framskridna mannaålder. Men efter denna
sin bosättning stannade han på platsen till sin död och
vardt den mest genuine göteborgare af alla våra poeter, så
äldre som yngre.
Anledningen till hans bosättning härstädes var sannolikt
ingen annan än den, att han härutinnan följde sin bäste
och förtroligaste väns, C. F. Weltzins, exempel. Redan vid
akademierna i Lund och Abo hade de hållit ihop samt
sedan under fälttågen i Tyskland och Norge följts åt, ehuru
i viss mening på stort afstånd: den ene nämligen som
arméens öfverfältläkare, den andre som sjukhuskommissarie,
slutligen sjukhusdirektör.
Nu hade Weltzin efter krigets slut blifvit öfverläkare
vid Sahlgrenska sjukhuset, men hvad Wadman skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
