Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
race; han stirrade med blixtrande blickar utåt
slagfältet, och gaf då och då muntligen sina
befallningar till den andra af de hopom omgifvande
adjutanterna, hvilka då med vild fart satte af
öfver fältet, och så snart de hunnit framföra de
erhållna orderna till vederbörande befäl,
förspordes hvarje gång nya rörelser och manövrer, som
antingen medförde ett specielt resultat, eller
åtminstone bragte nytt lif i stridens fortgång. Vår
Fredrik, som var mycket andtruten efter det
ha-fltiga språnget, gaf sig först tid att hemta sig,
och begagnade sig derunder af tillfället att rätt
noga betrakta fältherren. Han satt stilla på sin
höga skymmel, och hans uniform var på långt
när ej så lysande som hans generalers och
adjutanters, hvilka afbidade hans befallningar. Dock
blänkte en stor stjerna på hans bröst, och hela
hans väsende, hela hans hållning förrådde, att
han var född till fältherre- Han tycktes vara
något till åren. Hans gestalt var smärt och
något framåtlutande, hans anletsdrag, som
afspeg-lade hans snillrika själ, buro tillika djupa fåror
och hade någonting skarpt, nästan örnlikt, men
ur hans stora blå ögon strålade ännu ungdomens
bela eld, och så flammande och genomträngande
var hans blick, att Fredrik rent af blef förskräckt,
då han plötsligt fann den vara riktad på sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
