- Project Runeberg -  Försök till framställning af Helsingforstraktens gneis- och granitformationer /
10

(1866) Author: Fredrik Johan Wiik
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10

ten, hvilken sednare enligt kartan uppträder NV om
staden. Hornblendegneisen öfvergår på sina ställen i
horiblendeskiffer och qvarziten åter genom upptagande af
glimmer i glimmerskiffer, hvilken sednare genom qvarzens
ersättande af ett talkmineral (aspasiolit) i sin tur åter
öfvergår i en egendomlig bergart, som konstituerar de af
Kjerulf och Dahll s. k. aspasiolitlagen (1. c. p. 36). Alla dessa
skikter variera mycket såväl till strykning som fall, ja, vid
de närbelägna Langö och Gomö gå de nästan i en sluten
krets (1. c.), hvars midt intages af en gabbromassa,
hvilken åter torde kunna anses varit orsaken till att
hornblendeskiffern på flera ställen i närheten af de här
förekommande grufvorna förvandlats till en hård och fast
hornblendesten, stundom vackert flammig eller -fläckad genom
hornblendets egendomliga fördelning i den öfriga massan.

Utom -gabbron uppträder i denna trakt ännu flere
andra eruptiva bergarter i form af gångar, hvilka alla äro
yngre än gabbron och gneisgraniten: nemligeén pegmatit
och hornblendegranit samt, yngre än dessa, ampbhibolit
och grönsten (1. c. p. 38). Dessutom förekomma tidt och
ofta de s. k. karbonatgångarna, hvilka isynnerhet äro
anmärkningsvärda för den nära relation, hvari de enligt
Kjerulf och Dahll stå till den på Langö och Gomö
förekommande jernmalmen (1. c. p. 41). De utgöras
hufvudsakligen af en ljusröd, finkornig, tät fältspatsmassa blandad med
kristallinisk hvit eller ljusröd men på ytan brunfärgad
dolomit (brunspat). Här och der märkes äfven hvit kalkspat
samt qvarz, den sednare stundom i form af större eller
mindre kristaller, hvilka dels sitta fria i dolomiten dels
utgå från sidostenen. Brunspaten är dels fördelad i större
eller mindre körtlar, dels anträffas den såsom långsträckta
drummer, stundom 1 breda, och är genom förvittringen
liksom insänkt i den öfriga massan, hvilket ger åt denna
gångart en mycket skroflig yta. Utom dessa
beståndsdelar anföres af Kjerulf och Dahbll ännu hvit och röd
kristalliserad albit, magnetjern i oktaedrar, jernglans och nå-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed May 15 00:04:44 2024 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hforsgneis/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free