Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
ga struktur och antar en rent granitstruktur, hvilken
sednare åtminstone på handstuffer kan iakttagas (Sheerer)!).
Också förhåller den sig i geol. hänseende enligt Mäller
(1. c.) såsom en plutonisk eruptiv bergart samt visar sig
öfverhufvudtaget ogynnsammare såväl för jord- som
bergsbruket än den grå gneisen, i det den icke förvittrar så
lätt som denna samt icke innehåller den mängd af
malmgångar, som anträffas i den grå gneisen. — Genom allt
detta företer den en stor analogi med den i det föregående
ofta nämnda gneisgraniten, under det att den grå gneisen
lämpligast torde kunna paralleliseras med den äldre metam.
gneisen, så framt man icke med Scheerer (1. ce.) vill
betrakta den såsom den allra äldsta eller den s. k.
primitiva gneisen.
Denna åtskilnad mellan grå och röd gneis
utvecklades af Möller ännu närmare i en sednare afhandling ?),
hvari han dessutom emellan dessa tvenne hufvudslag
uppställde den amphotära grå gneisen, hvilken i petrografiskt
hänseende skiljer sig från dem, men i geologiskt ansluter
sig till den röda gneisen, med hvilken den af Möller
förenas till en yngre gneisformation, under det att den
egentliga grå gneisen innefattas under den äldre
gneisformationen. Den förra synes intaga en större rymd än den sednare
och dess eruptiva natur ådagalägges dels genom dess
discordanta lägring i afseende på denna, i hvilken den ingriper
i form af större eller mindre stockar3), dels genom de
1) Zeitschrift der Deutsch. geol. Gesellschaft, 1862, p. 43.
2) Berg- u. Hättenmännische Zeitung, 1863, p. 235.
3) Sådana stockformiga massor af röd gneis äro t. ex. de tvenne
stora aflagringarna vid Hainichen och Frankenberg, hvilka likformigt
äro lägrade på gråvackan, och hvilka Naumann derföre hänför till de
”kryptogena yngre gneisbildningarna” (Lehrb. d. Geogn. II p. 157). —
På en vandring genom den sydliga af dessa fann jag gneisen ganska
olikformig, än röd med mindre glimmerhalt och t. f. deraf mera
granitlik än mörkare mera gneisartad ja på sina ställen t. o. m. skifferartad.
I alla dessa texturmodifikationer var dock den hvita glimmern städse
närvarande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
