Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
Cotta (1. c. p. 25) såsom uppträdande i gneisen vid
Tharandt.
Största rummet af dessa granitbildningar intages utan
tvifvel af den förstnämnda, alldenstund man till denna
måste räkna icke blott de i det egentliga gneisgebitet
uppträdande större och mindre massor af egentlig granit, utan
ock de stora partier deraf som förekomma NO och SV
om detta gebit. Åtminstone har jag icke kunnat finna
någon skilnad mellan den ofvanföre nämnda graniten vid
Bobritseh och den på andra sidan om Elbe vid Radeberg
förekommande. — I allmänhet består denna granit af hvit
oligoklas och ljusröd orthoklas, hvars kristaller
(carlsbadertvillingar) stundom uppnå en storlek af 1—2 tum och
då ge åt graniten en porfyrartad struktur; qvarzen är grå
och glimmern svart, och den sednare i form af fina fjäll
inströdd uti och mellan de öfriga beståndsdelarna.
Graniten äfvensom syeniten innehålla ofta smärre
afrundade partier af en finkornig och t. f. deraf mörkare
bergart. Dessa blifva ofta ganska små och förklaras väl
lättast såsom förändrade brottstycken af gneis, ehuru de
vanligen icke visa spår till skiffring. Här äger således ett
analogt förhållande rum som med granitbildningarna vid
Christiania, Grimstad och Upsala (se ofv. p. 5, 7 o. 16).
Större partier af tydlig karakteristisk gneis, verkliga
gneisöar, förekomma äfven i de större granitpartierna t. ex. vid
Radeberg (se ofvanciterade karta). — Uti denna gneis, som
är ganska finskiffrig, såg jag här större ellipsoidiska
bollar af en mycket grofskiffrig textur, hvilka mycket påminte
om de i lerskiffern så vanliga kalkstensellipsoiderna.
Svårare har man att förklara de långsträckta, mer
eller mindre vertikalt stående partier af en finkornig mörk
granit (eller gneis),’ hvilka förekomma t. ex. i graniten vid
Bobritsch, och som, då de anträffas i större mängd, ge
åt densamma utseende af att vara skiktad. Att de icke
gerna kunna betraktas såsom gångar i likhet med den fin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
