Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
likasom besprängd med hvita fläckar, i det densamma i
närmaste omkretsen af de ganska stora magnetjernkornen
är fullkomligt fri från glimmern och hornblendet: den
företer således en viss analogi med den chrysoberyllhbaltiga
granulitgraniten i samma trakt (1. c. p. 40). Granat har
jag åter funnit kristalliserad, ehuru så otydligt, att jag ej
kunnat bestämma formen, bland annat i gneisen på södra
delen af Degerö och norra delen af Sandhamn samt i en
slags protogingneis på södra ändan af Harakka, samt
dessutom derb i intim beröring med qvarz och ett ljusgrönt
amphibolartadt mineral uti Ulrikasborgstrakten.
Af sekundära produkter i gneisen är epidoten den
anmärkningsvärdaste och äfven allmännast förekommande
(1. c. p. 31). Den anträffas mest såsom sprickfyllnad och
de tunna, knappast 1” mäktiga lamellerna, som
härigenom bildas, genomsvärma gneisen ofta (såsom t. ex. i
Ulrikasborgstrakten) i en sådan mängd, att det hela uppå
bergens ytor bildar ett nätverk af fina hvarandra
korsande ådror, alldenstund dessa lameller icke förvittra så
mycket som den omgifvande bergarten. Den vanliga
riktningen för dessa är dock N 309 V således ungefär vinkelrät
mot skiffringens medelriktning (se nedanföre). Dessa
sprickor skära alltid tvärt af mot pegmatitgångarna och
anträffas aldrig deri, men deremot ofta i gneisgraniten. Det är
derföre att förmoda, att pegmatitens eruption varit
orsaken till deras bildning, hvilken dock icke kan antagas ha
skett så länge denna ännu befann sig i flytande tillstånd,
emedan de då utan tvifvel hade blifvit fyllda dermed:
$Sådana lameller har jag f. ö. iakttagit äfven i åtskilliga
trakter i Sverige och Norge t. ex. i Kongsbergstrakten och
kan här icke underlåta att fästa uppmärksamheten på den
likhet, som synes äga rum mellan dem och de
hornstensdrummer, hvilka jag varit i tillfälle att iakttaga i den öfre
qvadersandstenen vid Hohnstein i Sachs. Schweitz !).
1) Naumann, Lehrb. d. Geogn. II p. 974.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
