Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
stryker ungefär parallelt med den sednares gränser. Ett
liknande förhållande synes äga rum i Helsingforstrakten.
Vi finna nemligen uti ett drag gående i NV-lig riktning
från norra ändan af Sandhamn invid Hästnässund ända till
Hålviken på åtskilliga punkter en gångart uppträda, som
företer en stor analogi med den vid Arendal
förekommande. Likasom denna består den i allmänhet af pyroxen
och granat, utan att dock utmed hela linien vara
fullkomligt likformigt sammansatt. Under det att den nemligen
på de båda ändpunkterna (vid den gamla silfvergrufvan
och norra ändan af Sandhamn) nästan uteslutande består
af pyroxen, innehålla de tvenne deremellan belägna större
aflagringarna utom pyroxen en derb finkornig brunfärgad
granat. Denna vanligtvis mycket tydliga blandning af
granat och pyroxen var det som jag 1. c. p. 22 benämnde
eklogit, men hvilken jag dock vill utbyta mot den af
Kjerulf och Dabhll använda benämningen granatfels, så länge
det icke är fullkomligt afgjordt, om den i denna
förekommande pyroxenen verkligen är ett med smaragdit analogt
mineral.
Likaså olikformig, som sjelfva gångarten är, likaså
ojemn är fördelningen af den deri förekommande malmen.
Vid den nordvestliga punkten består den som bekant af
blyglans och zinkblende, på den närmast dertill belägna
(den gamla jerngrufvan) utgöres den förnämligast af
magnetjern, och på de öfriga SO derom "befintliga har ingen
brytbar malm blifvit funnen. Man kunde möjligen på grund
häraf betvifla sammanhörigheten af alla dessa särskilda
partier. Tar man dock i betraktande deras allmänna
öfverensstämmelse såväl i petrografiskt som stratigrafiskt
hänseende, så måste man hänföra dem alla till en och samma
bildning. Denna måste åter här likaså väl som vid
Arendal anses vara eruptiv, och tiden för dess eruption infaller
äfven här såsom redan är nämndt före pegmatiten, i det
nemligen gångarten på flere ställen genombrytes af
pegmatitgångar. Så förekommer t. ex. vid silfvergrufvan en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
