Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
universitetets mineraliekabinett, som visar formen oP.
(00 P 00). P oo. oo P. P. Den röda orthoklasen förekommer
dessutom äfven kristalliserad vid Sillböle jerngrufvor. Ett
par kristaller i bergskontorets samling härifrån visa
formen 0 P. (co P 00). oo P. (00 P 3). Poo och äro likasom
alla de föregående ganska stora men ofullständiga.
Hvad åter den tredje af ofvannämnda fältspatsarter
(labradorn) beträffar, så förekommer den jemförelsevis med
de två andra ganska sparsamt. Såsom bekant är anträffas
den af utmärkt skönhet på Stansvik och Sandhamn. De
stuffer från den förstnämnda fyndorten, som förvaras på
universitetets och bergskontorets mineraliekabinetter, skifta
i de skönaste blåa och röda färger. Utom på dessa
ställen anträffas labradorn enligt Statsrådet N. Nordenskiöld ’)
äfven i ett kalkbrott vid Tavastby. Ännu på ett fjerde
ställe har jag anträffat den, nemligen i
Ulrikasborgstrakten i en smal gång ehuru i ringa mängd.
Huruvida nu all den fältspat, hvilken utmärkes
genom tvillingsstreckning, och som ej genom sin
färgskiftning visar sig vara labrador, verkligen såsom jag ofvanför
antagit utgöres af oligoklas och icke möjligen någon
annan triklinometrisk fältspat (albit, anorthit &c.), är svårt
att med säkerhet afgöra utan närmare undersökning. Att
döma af yttre utseendet är den endast oligoklas, ty den
bladigt stråliga textur, som är så utmärkande för albiten,
finner man ingenstädes. Den enda jag funnit, ha en viss
yttre likhet med albit, är en hvit fältspat med tydlig
tvillingsstreckning, som i obetydlig mängd finnes vid en af
uthuggningarna för jernvägen, och som genom sin korniga
textur har likhet med albiten från Broddbo vid Fahlun,
ehuru den är mera klar och genomskinlig; men äfven den
visar sig genom sin spec. vigt, som jag funnit vara = 2,677
(Gi mindre bitar vid -+ 259 C.), och sin lätta smältbarhet
för blåsrör icke vara något annat än oligoklas.
1) Holmb. p. 12.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
