Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15
vackert utbildad på Vådön vid mynningen af Botby viken,
men äfven på flere ställen i Ulrikasborgstrakten m. fl. Den
sednare har jag endast engång anträffat, nemligen i
närheten af Härtonäs. — Hvad åter vidkommer de afarter,
hvilkas olikhet betingas af de i dem förekommande
accessoriska beståndsdelarna, så skall jag beskrifva dem vid hvar
och en af de resp. mineralierna.
Man finner ofta glimmerbladen i Helsingforstrakten
omgifna af ett rödt amorft ämne, hvilket såsom det synes
har uppkommit genom en metamorfos af glimmern. Enligt
Fuchs !) antydes glimmerns förvittring uti graniten på Harz
genom en krets af jernoxid, och måhända är detta äfven
till en del fallet här. Men stundom finner man dock, att
detta röda ämne har ett tydligt talkartadt utseende och det
kan då icke gerna vara något annat än späcksten, hvilken
såsom bekant blifvit funnen såsom metamorfos efter
glimmern. Det torde i sådant fall vara identiskt med den röda
späckstenen från Stansvik, hvilken jag för korthetens skull
vill benämna Helsingit. Åtminstone förhålla de sig för
blåsröret på enahanda sätt: hvardera mörkna nemligen vid
upphettning utan att smälta. Någon närmare undersökning af
ifrågavarande ämne har jag dock icke kunnat verkställa,
emedan det förekommer i temmeligen ringa mängd, ehuru
som sagdt ganska allmänt. Isynnerhet finner man det på
de ställen, der den ofvannämnda granitgneisen förekommer,
der man ofta finner glimmern nästan helt och hållet doldt
af detsamma. Man har i detta fall skäl att förmoda, att
det röda ämnet icke åtminstone icke uteslutande
uppkommit genom en förändring af glimmern, hvilket nu är ett
ganska indifferent mineral, ?) utan snarare genom en
infiltration utaf vatten innehållande jern- och magnesia-silikat.
Detta bestyrkes bland annat deraf, att man äfven uti fina
sprickor af fältspaten och t. o. m. uti qvarzen finner ett
1) Zeitschrift för die gesämmt. Naturwiss. 1863, p. 180.
2) Bischof, Lehrbuch der chem. Geologie, 2:te Aufl. II, p. 701.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
