Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
skilt gångarten vid Stansvik beträffar anför Holmberg, !)
att den vore en blandning af grönsten och granatfels. Ett
närmare betraktande af det gröna mineral, som här är
blandadt med den derba mörkbruna granaten, visar dock,
att detta icke kan vara grönsten. Med namnet grönsten
sammanfattar man nemligen såsom bekant är alla de
bergarter, som utgöra blandningar af ett fältspatsartadt och ett
amphibol-(pyroxen-)artadt mineral. Utseendet af det
ifrågavarande mineralet visar dock tydligen, att det icke kan
utgöra en dylik blandning, ty det bildar en tydligt
kristallinisk homogen substans. Deremot äger det en ganska
stor likhet såväl till utseende som egenskaper med
smaragdit, ett mineral, som befunnits utgöra en intim förening
itiellan pyroxen och amphibol, och jag drager derföre icke
i betänkande att anse det identiskt dermed,?) så mycket
hellre som det förekommer blandadt med granat, hvarmed
såsom bekant smaragditen konstituerar den vackra
bergarten eklogit. Ifrågavarande gångart, som icke blott
förekommer vid Stansvik utan äfven vid Munksnäs och
Sillböle, och troligen äfven vid de öfriga jernmalmsfälten,
skulle således icke vara något annat än eklogit.
Att för öfrigt amphibol och pyroxen icke äro några
sällsyntheter vid dessa jernmalmsfält, bevisas äfven af de
härstädes förekommande metamorfosprodukter, hvartill de
gifvit upphof. Bland dessa vill jag här först och främst
beskrifva helsingiten (se p. 15), alldenstund denna förut
blifvit hvarken beskrifven eller analyserad. Endast
Holmberg omnämner den i förbigående under namn af röd talk. 3)
Man finner densamma uti större eller mindre lösa
stycken liggande i den p. 11 omnämnda sandstensartade
’
2) Holmb, p. 4.
2) Äfven Engelhardt synes anse detsamma såsom smaragdit; han
kallar det ”småkornig strålsten (omphazit?).”
3) Holmb. p. 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
