Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
Anser man hela den qvantitet jernozid, som erhölls
1 analysen, ingå i mineralet såsom sådant, så motsvaras
således detta resultat ganska väl af formeln
3 (Mg? Sit + aq.) = Fe, O,;
såsom följande beräkning utvisar:
Ä Diff. mell.
Atomer. BO det farins och
procenthalt. = det beräknade värdet.
Kiselsyra . . . . 360 55,64 + Oja
Magnesia . . : . 180 27,82 4 0,10
Jernoxid . . . . 80 12,37 — 0,35
Vatten . . . .. 27 4,17 + 0,14
647 100,00
Denna förmel innebär nu visserligen i och för sig
sjelf ingen osannolikhet. Den kan nemligen anses
representera en förening eller blandning af 1 at. jernoxid med
3 at. af ett sammansatt vattenhaltigt talkjords silikat,
bestående af en at. bisilikat + en at. trisilikat, Det är dock
mera sannolikt, att en del af jernet ingår uti sjelfva
silikatet såsom oxidul substituerande magnesian. Detta kan
man sluta till såväl af mineralets olikformiga utseende som
äfven af dess förhållande till saltsyra. För att nemligen
utröna hvilken rol jernoxziden spelar i mineralet, har jag
behandlat 0,845 grm. pulveriseradt samt i och för
vattenbestämningen glödgadt mineral med kone. saltsyra,
hvarvid dess röda färg öfvergick i en gulbrun. Härvid
stadnade 0,739 grm. olöst (en blandning af osönderdeladt
mineral och kiselsyra). Af de 12,54 7, som således öfvergick
i lösningen, befunnos 7,57 4 utgöras af jernoxid, resten af
magnesia. Detta försök visar således: att denna späcksten
är något löslig i saltsyra, hvarigenom den skiljer sig från
den vanliga, som är olöslig; vidare att jernoxiden löser sig
i en större proportion än den, hvaruti densamma enligt
ofvanför nämnda analys står till de öfriga beståndsdelarna
i mineralet, och att den således endast kan betraktas
såsom en mekanisk inblandning; samt slutligen att icke allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
