Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
hvilken något så när synes motsvara ofvanför erhållna
sammansättning för helsingit. Den ger nemligen följande
proc. sammansättning:
Si - Mg Fe Fe HÅ
58,18 27,93 2,79 6,21 4,89
hvilken kommer denna så nära som man möjligtvis kan
begära.
Man har således allt skäl att anse helsingiten vara
en sönderdelad jerntalk, och på några ställen har den
också till yttre utseendet en omisskännelig likhet med
denna. Öfverhufvudtaget är dock utseendet af dessa
mineralier väsendtligen olika, hvilket finner sin naturliga
förklaring deruti, att helsingiten redan mera närmar sig till
den vanliga späckstenen, såsom synes af
sammansättningen II (p. 25), jemförd med den normalsammansättning
för späcksten, som Rammelsberg !) uppställt på grund af
formeln 3 Mgt5i5 + 4 aq.” eller
3 (Mg3 Sit + aq.) + (3 Mg Si + aq.)
såsom den också kan skrifvas, och hvilken fordrar:
Si Mg (Fe) EH
62;60 32,52 4,88 == 100,00
Prof. Arppe har genom användande af Scheerers the-
ori om den polymera isomorfismen kommit till det
resultat, att jerntalk vore att betrakta såsom en metamorfos af
amphibol, och man har således skäl att förmoda detsamma
äga rum med helsingiten. Man behöfver nemligen endast
tänka sig amphibolen utsatt för inverkan af kolsyrehaltigt
vatten, hvarigenom den sönderfaller i jerntalk och
kalkspat (jmf. anal. II & III, p. 17), hvilken sistnämnda också
verkligen anträffas kristalliserad jemte helsingiten. Att
giten förekommande amethysten och röda qvarzen (se p. 11), hvilka
hvardera såsom bekant innehålla jern.
2) 1, 0. p. 516.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
