- Project Runeberg -  Bidrag till Helsingfors Mineralogi och Geognosi /
32

(1865) Author: Fredrik Johan Wiik
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

32

löstes och således redan härigenom bevisade sig vara
epidot (se Rammelsberg, Leitfaden fär die qvant. chem.
Analyse 1863, p. 130). Den härigenom erhållna kiselsyran
smältes derpå med kols. natron, hvarefter analysen
fortsattes på vanligt sätt. Jernoxiden reducerades äfven här
till oxidoxidul. Kalken blef tyvärr ofullständigt utfälld,
nemligen såsom oxals. kalk, hvarföre den ofvanuppgifna
kalkprocenten (18,69) är något för låg. Till följe häraf
kunde äfven magnesiaån, hvilken, ehuru i ringa mängd,
finnes i mineralet, icke närmare bestämmas.
Glödgningsförlusten bestämdes ur en särskild portion (= 3,321 grm.).

Scheerer !) anser epidoten vara ett primärt mineral
och denna åsigt torde också verkligen kunna tillämpas på
epidoten från Sillböle och Stansvik, hvilken såsom bekant
är förekommer på gångar eller lager, ofta inneslutande i
sig orthit, hvilken sednare dock icke kan betraktas stå till
densamma i något genetiskt samband, såsom A. Nordenskiöld
förmodar, ?) utan helt enkelt i det förhållande, hvaruti
tvenne isomorfa substanser, hvilka gemensamt utkristallisera,
stå till hvarandra. Men deremot kan nyssnämnda åsigt
ingalunda tillämpas på den epidot, som jag analyserat, ty
denna visar sig genom sitt förekomstsätt tydligen vara en
sekundär produkt uppkommen genom en förändring af
någon eller några utaf den omgifvande bergartens
beståndsdelar. Den förekommer nemligen dels i körtlar utan
någon bestämd gräns öfvergående i bergarten, dels i
sprickor eller drummer skarpt afskild från densamma. I förra
fallet har den gemenligen en kornigt kristallinisk nästan
tät textur, 3) i sednare fallet en stänglig textur och en
större genomskinlighet. Men hvad som framför allt
antyder dess bildning på neptunisk väg är det förvittrade
utseendet hos den omgifvande fältspaten. Utom fältspaten

2) Pogg. Ann. XCV, p. 501.
2) Acta Soc. Scient. Fenn. T. V, p. 177.
3) Det är denna varietet, hvars analys jag ofvanför meddelat.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue May 14 22:27:22 2024 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hforsmigeo/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free