- Project Runeberg -  Bidrag till Helsingfors Mineralogi och Geognosi /
39

(1865) Author: Fredrik Johan Wiik
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

39

Den utfördes sålunda att 1,032 grm. af det
pulveriserade och vid 1009 torkade mineralet digererades under
en längre tid med saltsyra, hvari det löste sig, ehuru med
någon svårighet. Kiselsyran, som erhölls = 57,17 £, var
betydligt orenad af glimmer och troligen äfven af qvarz.
Jernozxiden och lerjorden, hvilken sistnämnda tydligen var
öfvervägande, bestämdes tillsammans och utgjorde 29,07 4.
Genom att till dessa värden sätta vattnets procenthalt
(= 10,84), hvilken erhölls genom 2 timmes glödgning af
vid 509 torkadt mineral, erhålles ur förlusten vigten på
de öfriga baserna tillsammans (— 2,92), hvilka utgöras af
kalk, magnesia och alkalier.

Då nu kiselsyreprocenten påtagligen är alltför hög
och således basernas för liten, så kan man från den förra
borttaga 10—15 2 och fördela dem på de sednare och
finner då, att mineralet skiljer sig från ofvananförda
sammansättning af pyrargillit hufvudsakligen endast genom en
lägre vattenhalt, hvilket åter närmar den till fahluniten, med
hvilken också pyrargilliten enligt Rammelsberg !) har stor
likhet. Att det dessutom verkligen finnes pyrargillit med
en sådan vattenhalt, bevisas af Svanbergs analys af
pyrargillit från Brunhult, hvilken endast gifvit 11 45 vatten. ?)

Tager man för öfrigt i betraktande den stora öfver-
’ensstämmelse såväl i egenskaper som sammansättning,
hvilken är rådande mellan alla de från cordierit härstammande
mineralier, så skall man finna det troligt att de bilda en
grupp, analog med den, som utgöres af de olika
pyralloliterna och öfriga magnesiahydrosilikater (se p. 29), samt
att de verkligen stå till detta dubbelsilikat i samma
förhållande som de sednare till det enkla silikatet amphibol. 2)

1) Handb. d. Mineralch. p. 832:
2) Berz. Årsber. 1843, Pp. 310.

?) Se vidare Bischof, Lehrb. d. chem. & Geol. 1:ste Auf. II, p.
369 ff. o. 2:te Aufl. II, p. 569 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue May 14 22:27:22 2024 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hforsmigeo/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free