Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANNA. (sedan) KNUT.
anna (sysslar med kransen i det kon gnolar)’.
“Vi bundit hop en bröllopskrans
Utaf viol och siden,
Vi föra dig till lek och dans,
Och glädje hela tiden! . . .
Ny och vacker — —“
knut (har forsigtigt inkommit från vcnster, smyger
sig fram lakom henne och sätter händerna fw hennes ögon, i
det han säger med förstäld röst). Hvem ha’ det?
anna (söker göra sig lös). Åtminstone är det då
ingen rospigge!
knut (skrattande, i det han tar lort händerna). Hur
kundo Anna höra det?
.’„nna. Ah, när Stockholmare ska’ försöka bryta
på bondmål, så blir det alltid för mycket. . . Men
hvad vill herr Knut här! (stiger upp)
knut. Se så, gå inte nu. Jag har någonting
allvarsamt att säga.
anna. Jo, det kan jag just tro!
knut. På min heder! . . . Tror Anna mig inte,
så säg åt sin mor eller bror, eller hela familjen, att
komma ut och höra på, då!
anna (leende). Ahnej, det behöfs inte. Så rädd
af mig är jag väl inte heller, (sätter sig igeti.)
knut (sätter sig midt emot henne). Nå, det var
då hyggligt! . . . Nu är det så att både Axel och jag
ha’ kommit öfvorens om att för oss skall Anna
hädanefter få vara i fred, bara Anna vill komma tillbaka
igen. Och det gör vi mest för gubbens skull, för
han är ledsen på fullt allvar öfver att Anna lemnar
honom.
anna. Het kan jag aldrig tro.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
