Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Det är en annan sak méd mig! — af bröt Bark
häftigt, — jag är karl jag, och så är jag ensam och
har ingen att sörja för. Men hon är fruntimmer, hon
— och så har hon en dotter —- —
— Ett intrikat ocli näsvist stycke, ja! — utbrast
madam Strömberg förargad, — som bara är elak och
stursk emot modern, i stället för att pyssla om henne
och laga att hon hade hvad hon behöfver! För resten
kan jag inte begripa hvarför inte ett qvinfolk kan få
ta’ sig en tår hon med, om hon har smak för’et och
tycker att hon kan behöfva nånting te’ stärka sig med!
Inte för att jag nånstin tar något starkt inom mina
lappar, utom när jag mår illa, förstås, för då brukar
jag alltid springa upp te’ Hötorget te’ fru Petterson,
som alltid har litet i en halfputell, — men annars skn’
då ingen komma och säga om mej, att di har sett mej
hvarken si eller så — — men när bättre folk har
kommit på dekladansen, så — —
— Har de rättighet att supa, menar madam? —
frågade Bark, i det han kammade ut håret framför en
spegelbit i fönstret — för att göra eländet ännu värre ?
— Nehej, det menar jag inte! Utan jag menar
det att — — att — — ja det är detsamma, det!
Och så hon lefver, den der otäcka jäntan! Kan herrn
tänka sig, att i natt som var så hade hon en karlslok
med sig hem, och den har slagit ut en ruta i köket,
och Gud vet när han gick sin väg, för si åkardrängen
Anderson som bor inne hos mig, han var ute vid
sextiden i morse, och då såg han någon som kom ut ifrån
derasses farstu, och det var nog den der som —
— Det var lögn, madam! -— svarade Bark med
djup röst, i det han vände sig om och spände ögonen
i madamen. — för det var jag som hjelpte henne att
komma in, genom att trycka ut rutan i köket, annars
hade hon fått stå ute i farstun hela natten. Och det
var jag som låste igen porten, och som såg att flickan
gick in, innan jag gick upp och lade mig. Och jag
Frans Hedberg: Stockholmslif. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
