Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han vek af neråt Slottsbacken, gick förbi Gustaf
den IILdjes staty och stannade på andra sidan om den,
midt för de norrländska ångbåtarne, der hela stora
traf-var af mjölsäckar och silltunnor lågo uppradade, färdiga
att inlastas i ett par af de största fartygen på platsen.
Det var ett muntert och rörligt lif dernere i det
strålande elektriska ljuset, medan ångvincharne pustade och
hostade, och en hel rad af pratande och skrattande
schåare i rask fart skyndade fram öfver landgången
med mjölsäckarne på nacken, som de skyddade med en
underlagd tomsäck eller ett om hufvudet viradt
förkläde. Andra rullade med rask fart de knastrande
silltunnorna fram öfver stenläggningen, svuro en vers hvar
gång de hindrades af jernvägsspåret vid kajen, som
tvang dem att lyfta på tunnans ända, för att få henne
öfver, och när de kommo till landgången och skulle
rulla tunnan uppför den branta sluttningen, gastade de
till med ett »åhi—åhoj», som gaf eko borta vid
Skepps-holmsbron och emot murarne på Nationalmuseum, medan
ångvinchens hastiga takt öfverröstade de något rossliga
rösterna.
Victor Bark stannade en stund framför denna
rörliga taflä, som för honom till en viss grad hade
nyhetens hela behag. Visst brukade han ofta nog slå dank
kring gator och torg; men här neråt hade han icke varit
på länge, och det var med en viss nyfiken beundran,
som han betraktade de arbetandes kraftiga gestalter, der
de kastade rågtnnnan eller mjölsäcken upp på nacken
lika ledigt som om det varit små fjäderlätta paket med
några skålpund uti, i stället för att det nu vägde sina
modiga tio eller tolf lispund. Han hade sin fröjd af
att höra de mer och mindre grofva och mustiga glåpord
som karlarne slängde åt hvarandra, om någon af dem
fick bördan på sned på nacken, eller stapplade på vägen
upp för landgången, och han började slutligen att undra
på hur det skulle kännas att få en sådan der börda på
ryggen, — kännas för honom som inte gjort något på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
