Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men Anders Lairsson var redan ute, och han stod
der så fryntlig och hygglig i dörren, och ropade: »nej
si Lovisa! Välkommen! Hvad blåser det nu för
väder?» med en röst så hjertlig och glad, som om aldrig
någon girig tanke på egen fördel nånsin kunnat
inrymmas i hans hederliga landtmannasjäl, och när den lilla,
magra och småskygga svägerskan hunnit hämta sig från
sin förvåning öfver mottagandet, steg hon efter mycket
krus in, välkomnades lika hjertligt af svägerskan borta
vid spiseln, utfrågades grundligt i fråga om årsväxten
längre upp på ön, fick redogöra för huru det stod till
med mannen, som hon förklarade för kry nog, fast han
just inte orkade få nånting i sig, annat än litet gröt
om qvällarne, och som fick lof och sitta om nätterna,
för att hostan var så svår, och ryckte slutligen fram
med sitt ärende, som var det att Anders Larsson skulle
bevittna ett köpekontrakt emellan brodern och
porslinsfabriken.
— Se det är på det viset, sir svåger, — sade den
lilla qvinnan, i det hon tog fram ur barmen ett stort,
hopviket pappersark, — att Lars Petter har fått sälja
Smedsudden, och nu skulle det vara vittnen på det
här att han lemnar det med full eganderätt för all
framtid.
— Det var tur för er, det här! — menade
Anders Larsson, i det han tog fram glasögonen ur skåpet
der de lågo i den gamla postillan, och började nyfiket
stafva igenom dokumentet, — och femton hundra
riksdaler får ni för backklinten!
— Jo jag tackar, jag! *— s^de mor Larsson, i det
hon vänligt klappade svägerskan på axeln, — det
unnar jag er rigtigt, era stackare!
— Ja, det kom aldeles som från skyn! — sade
svägerskan, — för nu kan Lars Petter betala hela
skulln, och ändå få en femhundra riksdaler öfver, så
nu kan han kosta på sej en latrinpråm i höst, och köpa
sig ett tröskverk, e’ch så ska’ vi ha’ två kor te’, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
