- Project Runeberg -  Stockholmslif och skärgårdsluft. Nya berättelser /
183

(1886) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

när du varit mycket ute om dagarne och jag sutit der
ensam med gamla Karin! Du skall veta hvad det
varit tyst och ensamt för mig, som varit van vid
stads-lifvet ända sedan jag växte upp!

— Jaja, kära barn! — sade Gustaf, i det han
tankfull tittade ut genom fönstret på det förbiilande
landskapet, — men tror du inte att det blir mycket
värre nu, sedan du väl kommer tillbaka hem igen?

— Nej, tvärtom! När man rigtigt längtar efter
en plats eller en sak, och man bara får se den eller
röra vid den ett ögonblick, så är det mycket bättre
sedan! — Ah, hvad det är roligt att åka på jernväg!
Mins du, Gustaf, när vi sist åkte så här?

— Ja, det var när vi som nygifta foro hem till
oss! Det mins jag nog! Då saknade du alt Stockholm
också, Fanny lilla!

— Nej, det gjorde jag visst inte! Jag var bara
ledsen öfver skiljsmessan från mamma! Jag var nog
glad också öfver att få följa dig, men det var ändå
så besynnerligt! Ja, ni karlar, kan aldrig föreställa
er det der rigtigt, ni skiljs inte från något föräldrahem
ni, när ni gifter er! Ni skiljs bara från ett tråkigt
och tomt unkarlehem — det är någonting helt annat,
det! Nej, ser du Gustaf! ser du de der små foglarne
som sitta på telegraftråden utmed banan. Ser du, så
fort tåget kommer midt för dem, så flyga de upp och
skynda framom det, och så sätta de sig genast igen

— och så oupphörligt hela tiden! Hvarför göra de det,
månntro ?

— Derför att de äro ena oroliga själar, aldeles
som du! — svarade Gustaf leende. — De vilja visst
följa med till staden, de också!

— Fy, nu får du inte vara elak!

— Nå, så är det väl derför att de vill visa
bantåget att de kan flyga om det!

Och så blef det tyst en stund, medan de midt emot
hvarandra sågo ut genom fönstret på den vackra Sörm-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:44:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hfstolif/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free