Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
varit tvungen att föreställa den unge prinsen, som skulle
väcka henne ur förtrollningen med en kyss. Och Lisen
nästan skämdes att tala om hur hon hade varit klädd,
för hon hade haft så litet på sig som man gerna kan
ha’ utan att väcka skandal, och ändå hade hon
ingenting för besväret, för Axel hade bara kysst henne på
kinden, och det hade hon aldrig kunnat förlåta honom,
utan hon hade till och med rusat upp ur sin liggande
ställning, innan gardinerna hade dragits för — så
ursinnig hade hon blifvit. Nästan samtidigt omtalade
majorskan att det var mycket stark fråga om att Axel
skulle bli’ adjutant hos en af prinsarne, och då komme
Lisen naturligtvis att bli presenterad på hofvet, och
majorskan var rigtigt litet bekymrad för utstyrseln, för
den måste naturligtvis vara så dyrbar som möjligt, när
Lisen kommer att umgås i sådana kretsar och få så fina
bekantskaper, — och det var inte utan att hon dervid
kastade en något medlidsam blick på sin äldsta dotter,
som hade varit envis nog att gå och gifta sig med en
simpel landtbrukare, som på sin höjd en gång skulle
kunna avancera till riksdagsman i Andra kammaren,
och derigenom möjligtvis kunna komma upp på hofvet,
utan att likväl få ta’ sin fru med sig.
— Ja herre Gud! — suckade majorskan med en
ganska genomskinlig dubbelmening, — när barnen få
sin vilja fram, så gråta de inte! Nå kära Fanny lilla,
hur finner du dig derute på landet? Det är väl
rysligt ensamt, kan jag tänka och fasligt tarfliga grannar?
Det lilla jag såg af dem när vi var ute och hälsade på
er under pingsten, ingaf just ingen lust att lära känna
dem närmare, — i synnerhet var de der kronofogdens
horribla, och den der gamla doktorn var en rigtig
grof-huggare, som i synnerhet aldrig hade lärt sig att
umgås med finare fruntimmer! Men herre Gud, på
landet så –-
— På sednare tiden ha’ vi haft mycket trefligt
uL:if en agronom, som varit ute och hjelpt Gustaf med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>