- Project Runeberg -  Stockholmslif och skärgårdsluft. Nya berättelser /
327

(1886) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

De hade nu bott här i tio år -och hade under i
synnerhet de sista tre, fyra åren uppnått ett visst
välstånd, det vill säga den fattiges visserligen ringa, men
dock trygga välstånd att inte direkt sakna mat för
dagen och att vara rik deruti att behofven äro så ringa
och så iå. Det är också en helt annan och i vissa
af-seenden lyckligare lott att vara fattig ute på
landsbygden än i städerna. Vindfällena i skogen sörja för
vedbranden, den med möda upptagna lilla jordlappen invid
fiskarstugan eller backstusittarens skjul ger altid några
kappar potatis, och sjön framför ger sofvel till
potatisen. Brödet är det värsta, då man sjelf inte har åker;
men det växer godt om skogsbär i buskarne och är
man om sig och vill plocka dem så finna de altid
köpare, och för den hopsparda slanten blir det altid några
brödkakor eller en skäppa rågmjöl i huset. Har man
nu slagit sig ner ute i skärgården och har fått sig litet
redskap och fisket vill slå till någorlunda, så är altid
den värsta nöden besegrad. Det fins godt om flundror
och sik derute kring kobbarne om hösten, simpnäten
som ligga ute flera dagar å rad kan man ibland få upp
så tunga att det är kinkigt nog att få dem liela in i
båten, och ibland står strömmingen tjock som gröt ute
på fjärdarne, och kan man sjelf inte få in den till
staden, eller har man inte kärl att salta i, så fins det
altid fiskköpare ute med sina sumpar, eller också någon
af storkaxarne ute på holmarne som köpa upp skörden
och salta ned den för att sedan föra den till staden.
Och om inan också inte får mer än tio eller tolf öre
valen, så blir det penningar af, när skötarne äro så
fulla att man får sitta och plocka hela förmiddagen
innan man får dem rena. Fins det då barnungar i
huset som kunna beta på långrefven med sina fem-,
sexhundra krok, så kan man bjuda fiskköparen på både
aborre och gädda när han kommer, om det också
händer att man får gömma dem i ståndsumpen hela veckan
i ända, och ibland längre ändå. Men det är inte så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:44:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hfstolif/0327.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free