Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig ned öfver bröstvärnet för att se på den för dem
ovana ståten.
— Det var för faseligt med folk, och så ljust det
ä’ sen! — utbrast Johanna, i det hon höll upp ena
handen för ögonen, aldeles bländad af glansen från
gas-kandelabrarne, — ock så di spelar!
—2 Jo, di kan det! — svarade hennes långe
kavaljer, i det han sträckte sig ut öfver stenbalustraden,
— det ä’ annat det är skull’ jag tänka, än derborta
ute på Klacken!
— Ja då! — nickade Johanna med en hastig
känsla af bitter saknad, — det var obegripligt så grannt!
— Om Johanna har lust, så skull’ vi nu kunna gå
ner och titta!
— Ah kors! det går fäll aldrig an heller! Jag
har ju äggkorgen i näfven, vet jag, och der nere ä’ di’
ju så finklädda, så — —
— Visst skull’ det nu gå an! — försäkrade
est-länningen, — vi går bara ner för den ena trappan och
opp för den andra, så får Johanna si dom på litet
närmare håll.
Och dermed vände de om åt norr och gingo ned
för den breda stentrappan som Johanna inte nog kunde
’beundra. Men en ström af menniskor skulle upp på
samma gång och som hon var rädd för att bli skiljd
från sin ledsagare, tryckte hon sig intill honom så nära
hon kunde och när han märkte det, så fattade han tag
i hennes hand som, fastän den just inte var af minsta
slaget, likväl försvann som ett litet nystan i hans stora,
breda och barkade timmermansnäfve och det var inte
utan pJ;u när Johanna kände tryckningen af den stora
handen så blef hon liksom litet lugnare.
Snart voro de nere; men i stället för att nu gå
rätt fram till den motsatta trappan, tog estlänningen af
till venster och vände sig direkte mot musiktemplet,
och Johanna följde med som ett god t barn, och så
upptagen var hon både till ögon, öron och alla sinnen, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
