- Project Runeberg -  Stockholmslif och skärgårdsluft. Nya berättelser /
379

(1886) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Usch ja! di va här liela högen! — svarade
Berglund med groft målföre i det han slog dubbelt så
hårdt i golfvet som han behöfde, — för resten går det
ju an att fråga regisörn.

— Ar han inne på sitt rum? — frågade den unga
flickan med samma skygga ton som förut.

— Ja, hvar skulle han annars vara? — frågade
Berglund snäsigt till svar, i det han slog ännu hårdare.

Den unga flickan drog sig hastigt tillbaka i
kulissen och försvann uppåt bakgrunden af scenen, der hon
gick upp för ett par trappsteg till en korridor som förde
till fogern och några af klädlogerna, och der äfven
regisörens lilla kyffe befann sig.

— Hvarför ska’ Berglund snäsa den der lilla
stackarn? — frågade Sjöström, i det han tittade efter henne,
medan han tog en ny spik ur trälådan framför dem.

— För jag tycker inte 0111 tockna der sillmjölkar !\

— svarade denne i det han snusade argt, -— livad i
helsike har tockna der vid teatern och göra? Di kan
sitta hemma och stoppa strumpor, eller göra något annat

i husmanskostväg! Den flicka som ska’ komma fram
vid spektakle’, hon ska’ fan i mig ha’ både näbbar och
klor, tacka Gud di kommer nånstans ändå! Den der
går bara och niger och tiger och ser ut som hon ätit
upp nådåret för räfven!

— Jag tycker hon ä’ den hyggligaste åf dom
allihop, jag! — menade Sjöström i det han tog en pris
ur den andres öppna dosa, — höflig och snäll mot alla
men niskor.

— Ja men det ä’ inte deri det ligger! Tvärtom,
sa’ han som ramla utför trappan! Ju nosigare de ä’
dess bättre går det! Har du inte slutat än borta på
din sida? Sen låter vi fondfan ligga te’s eftermiddan
och gå opp i Jacobs gränd, och tar oss en sotare.

— Nej, jag går hem och äter min middagsmat, jag.

— Ska’ du inte lia’ dig en sup först, då? Hvad
ä du för en himla hund?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:44:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hfstolif/0379.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free