- Project Runeberg -  Stockholmslif och skärgårdsluft. Nya berättelser /
399

(1886) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Gerna två om jag kan! Begär bara inte att
å veta hur herrn ska’ bära sig åt på teatern, för det

kan jag fan i mig inte säga herrn.

— Det vill jag också inte fråga om nu; jag ville
bara veta om herrn har varit aktör sjelf.

— Aktör? Nej! Jag har bara varit anstäld vid
teatern — men det är en helt annan sak.

— Som tj en stem an då?

— Nej! nog var jag anstäld som skådespelare; men
inte var jag någon aktör för det — det skall vår Herre
veta.

— Hvad vill det säga?

— Hvad det vill säga? Begriper herrn inte
svenska? Tror herrn kanske att alla som kallas
skådespelare äro aktörer? De flesta ä’ bara rama handtverkare;
men det skall finnas sådana också, ser herrn.

— Var herr Holmer en sådan då?

*



— Ja, visst var jag det! Ja det vill- säga,
egentligen var jag inte det heller! Skål nu! låt oss fukta
vår aska! Nej se, saken var den att jag var en sådan
der »invärtes skådespelare», ser herrn! Jag visste nog
både hvad jag sa’ och hur jag ville lia’ det, men jag
hade kroppen emot mig! Jag kunde aldrig göra en
hygglig gest eller föra mig som folk, och så blef jag
al tid torr som läder i strupen när jag kom in på scen.
En enda gång fick jag en rol som jag dugde till —
det var när jag spelte en puckelrygg, och det gick med
glans! Det kan väl hända att jag hade kunnat komma
någonstans som komiker, om jag bara hade haft
sångröst, men så hade jag inte något öra, så kunde det
vara detsamma! Eör ser herrn, den tiden skulle man
prompt kunna sjunga kupletter, för att komma nånstans
som komiker — och det var jag kanske, fast jag ville
spela tragedi, förstås — för det vill alla, som är
komiska af naturen! Ska’ vi ha’ oss en liten påfyllning?

— Tackar! — Men tyckte inte herr Holmer att det
var förskräckligt att gå ifrån teatern och i stället bli —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:44:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hfstolif/0399.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free