Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Efter två terminers lektioner derstädes blef också
den unge Gustaf Alm anstäld som skådespelare med
en liten årlig lön, och som vanligt vid de flesta teatrar,
lät man honom nu genast försöka sig på en rol som
han af ganska naturliga orsaker icke mäktade göra
något af. I stället för att låta honom börja med betjenter
eller småroller på några repliker, för att så småningom
vänja honom vid elden, fick han genast en rol på fem,
sex ark, en half resonnör, half vivör uti en fransk
komedi, en rol som borde hafva gifvits åt någon af de
äldre* skådespelarne, så mycket mer som icke någon viss
ålder var föreskrifven eller nödvändig.
Publiken tog icke någon vidare notis om honom
och inte tidningarne heller. De affärdade honom med
ett par rader; en påstod att han hade goda anlag, som
bara behöfde understödet af en tacksammare rol och
någon rutin för att kunna blifva något — en annan
påstod att han inte dugde till någonting als, i
synnerhet inte i lustspelet eller i den finare komedien, men
att både hans figur och hans organ hänvisade honom
till det alvarligare skådespelet. Teaterdirektören var
förargad derför att han inte spelat med tillräcklig aplomb
och sjelf var han förtviflad öfver att han inte fått
någon applåd, och när han fick tag i morgontidningen, som
klandrade honom, ville han prompt gå åstad och dränka
sig, ett beslut som likväl lyckligt och väl hejdades af
aftontidningen, hvilken var den berömmande.
Den enda som var alt igenom förtjust både öfver
hans spel och hans utseende, det var hans gamla,
hederliga, snälla mor, hvilken icke förstod sig mycket på
teatern. Hon hade för öfrigt temligen konfysa
begrepp om hvad den skulle vara till för, annat än för
att skaffa hennes vackra gosse tillfälle att få sig en
hygglig lön och i framtiden några af de ståtliga
lagerkransar hvarmed vänner och bekanta pläga vara så
frikostiga i tid och otid. Det var bara en sak, som
gumman Alm var rädd för, och det var för att fruntimren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
