- Project Runeberg -  Stockholmslif och skärgårdsluft. Nya berättelser /
412

(1886) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Farligt? Hvad skulle det vara farligt för, kära
mamma?

— Jo kors, jag menar bara det, att — — att —

— åhnej, jag menar just ingenting, kära barn! —
af-bröt bon sig sjelf, trogen sin gamla åsigt att man inte
bör väcka björnen i fall han händelsevis sofver.

— Du menar Väl aldrig att vi skulle gå och bli
kära i hvarann’ på fullt alvar, heller, derför att vi
spelar förälskade? — frågade sonen skrattande, i det han
steg upp från bordet.

— Jo, käre Gustaf! — svarade modern och lade
bekymrad sin hand på hans arm, i det hon såg upp
på hans glada ansigte med på en gång ömhet och oro,

— det var nog det jag menade.

— Nå skulle det nu vara så farligt defc då?

— Ja herre gud, hvad skulle det ta’ vägen’ käre
Gustaf? En flicka vid teatern, tänk bara på det!

— Men jag är ju sjelf vid teatern, mamma lilla,
och det är ju inte något ondt i det?

— Ja du är karl, du! Det är en helt annan sak!
Men ser du, en flicka — —

— Kan inte en flicka vara bra och hederlig för
att hon är vid teatern? Det vore märkvärdigt!

— Jo min käre gosse, visst kan hon det! Men
ser du, jag menar bara att för dig som är så ung,
skulle det vara en rigtig olycka, om du skulle — —
skulle gå och fästa dig på fullt alvar — — — vid
en — —

— Var du lugn, mamma! Jag fästar mig hvarken
på skämt eller alvar, det kan du lita på! Och när du
sjelf får se fröken Yegner, så ska’ du nog medge att
hon inte är af den sorten, som en gammal mamma som
du, behöfver vara rädd för! Se här mamma lilla, har
du två kronor, så räcker det nog till både kaffebrödet
och punschen. Och nu går jag in till mig och läser
på rollen litet, och sen ska’ jag göra i ordning till re

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:44:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hfstolif/0412.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free