Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gustaf Alm var genast inne i sin rol. Han tog
ett långt steg in på golfvet från sidan, vände hufvudet
åt alla sidor, som om han fruktat några spejare, sträckte
ut högra handen framför sig, tryckte den venstra mot
h jer tat och utropade med vibrerande stämma:
»Den ler åt ärr, som aldrig känt ett sår!
Men tyst! hvad strålar genom fönstret der?
Det östern är, oeh Julia är solen! —»
I detsamma hostade Holmer och skrufvade sig
synbart missbelåten på stolen. Anna som just nu skulle
titta ut genom fönstret, drog genast hufvudet tillbaka
och kastade en frågande blick på sufflören.
— Var det något herr Holmer ämnade säga? —
frågade Gustaf, i det han helt hastigt släppte det
patetiska uttrycket, och talade som en vanlig menniska, —
jag tyckte herrn hostade?
— Ja det var inte utan att jag fick något i
halsen! — svarade denne, i det han lade boken ifrån sig
framför på stolen, och lade begge armarne i kors öfver
stolskarmen, medan han lutade sig öfver den framåt,
— men efter som det blef af brott, så kan vi ju gerna
språka litet om saken först. Herr Alm tycks ha’ glömt
att Mercutio och Benvolio äro inne först, att de leta
efter Romeo, och att de under tiden göra sig lustiga
öfver hans hastigt uppflammande kärlek. Mercutio
säger slutligen:
»God natt, bror Romeo! Till kojs jag kryper;
I denna fältsäng är för kallt att sofva,
Kom, låt oss gå!»
Hvarpå Benvolio svarar:
»Ja platt förgäfves är
Att söka den, som icke vill bli funnen!»
Och så gå de sin väg! — Jag undrar just hur Romeo
då säger sina första ord? Hvad tror herrn?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
