Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och fäktade med venstra armen, -— den gamle narren!
Att han inte skäms! komma och säga åt en ung flicka
att han är kär i henne, när han kan vara hennes far!
Ja, jag kunde väl tro det, jag! Det anade mig att
ban — — nå, men svarade Anna? Anna snäste väl
af honom ordentligt åtminstone?
— Det hade jag inte tid till, fast jag nog tänkte
det, för systern kom in med detsamma och af bröt oss;
men jag skyndade mig bort derifrån så fort jag kunde,
och sedan har jag inte velat gå dit igen. Jag har inte
kunnat det, fast jag nog tycker att det är synd om
honom — —
— Synd om honom? — utbrast Gustaf med den
unges vanliga obarmhertiga stränghet mot den som har
ungdomens känslor, fastän han längesedan mistat dess
friskhet, — synd om en sådan der gammal perukstock
som för att han har en smula pengar, tror att han kan
köpa alting, till och med en ung flickas kärlek och
hela hennes lif? Ah, om jag hade kunnat tänka mig
något sådant! Och nu var det i harmen öfver att Anna
inte bryr sig om honom, som han gick dit till teatern
i qväll och satte sig att hvissla! En sådan skurk, en
sådan —! — Men vänta mig, jag skall gå till honom
i morgon dag, jag skall — —
— Nej det får Gustaf inte göra! — inföll den
unga flickan hastigt och bestämdt, fastän med en
skiftning af bön i stämman, — det vill jag inte, det är
synd om honom ändå! Om Gustaf verkligen hyser
någon — — någon vänskap för mig, så lofva mig att
inte säga något ondt åt honom.
— Ja men dei gör jag inte, inte på några vilkor!
— ropade Gustaf Alm lidelsefullt, i det han tryckte
henne närmare intill sig, — för jag hyser inte någon
vänskap för Anna — jag vill inte vara någon ljum och
beskedlig bror, jag kan det inte!
— Tyst! tyst! — hviskade den unga flickan och
ville påskynda sina steg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>